Etik - take three

Detta inlägg handlar om att våga stå för sina resultat.

Du har gjort en studie
Du har använt en bra och genomtänkt metod
Du har samlat in representativa data
Du har tydliga resultat

Allt frid och fröjd ... nej inte helt säkert. Då hamnar du i situationen att du måste stå för dina resultat.

Du kanske har jämfört olika pedagogiska metoder och en utmärker sig för att prestera dåligt ... säg när det gäller läsförmåga.

Törs du då räta på ryggen och säga att mina resultat talar för att det är problem med metoden A ...

Ja, det är det du måste göra som forskare. Om du har gjort en bra undersökning så måste du efteråt kaxa upp dig och stå för dina fynd även om det kan kännas obehagligt.

Detta är också en del av forskningsetiken:

Att inte dölja eller förringa resultat du fått och som det finns anledning att fästa tilltro till.

Varför forska?

Ja varför ska man det egentligen? Ett sätt att se på saken är att man med hjälp av forskning vill:

• Beskriva
• Förklara
• Predicera (förutsäga)
• Kontrollera

olika fenomen. Om man är mer böjd åt kvalitativ forskning brukar man säga att man vill förstå någonting, men jag tycker att det ligger i samtliga begrepp ovan.

Den lilla beskrivningen ovan kan man också se som en "ordning" i hur man genom att det finns mer och mer kunskap i ett ämne kan förstå och påverka mer och mer. Låt oss tänka kring mitt ämne "Barnspråk".

Det första man gärna vill göra är att beskriva hur barn lär sig prata, vilket som är den typiska gången för barn och om det finns alternativa sätt? Efter ett tag upptäcker man ju att barn varierar kraftigt i exempelvis hur tidigt de börjar prata.

Sedan faller det sig naturligt att man gärna vill förstå och förklara varför denna variation uppkommer, vilka faktorer som påverkar hur mycket och hur tidigt barn pratar.

Om man har den minsta läggning för att försöka lösa praktiska problem hamnar man därefter lätt i frågan om hur man ska kunna förutsäga (predicera) vilka barn som löper risk för att få allvarligt försenat tal.

Om man kan veta vilka barn som löper en risk för problem vill man ju gärna försöka hjälpa dem, genom att kunna påverka, kontrollera deras utveckling lite.

Man kan ju också säga att under det att man arbetar med de olika "delarna" eller "syftena" med forskning så utarbetar man en teori. Detta är nu inte i fallet ovan någon teori på något övergripande sätt utan snarast en mikroteori om ett avgränsat fenomen och vad som påverkar detta.

Litteraturproblem - lagom med litteratur?

Det är svårt att hitta relevant vetenskaplig litteratur för ditt ämne ...

1) Sök i vetenskapliga databaser efter artiklar med abstract (sammanfattning) där det framgår att författarna genomfört en empirisk studie eller review (litteraturöversikt).

2) Arbeta med indexerarnas Key words (be gärna en bibliotekarie om hjälp för att hitta lämpliga key words för ditt ämne.

3) Var sparsam med referenser till historiska översikter, lagtexter, förordningar, läroplaner, läroböcker, debattartiklar och populärvetenskapliga artiklar, samt artiklar från vetenskapliga tidskrifter som inte är empiriska studier eller litteraturöversikter.

4) Om du har svårigheter att hitta nog många artiklar så formulera om ditt ämne litegrann. Se vad som finns om du tittar lite utanför det skolämne eller åldersgrupp du intresserar dig för. Se vad som finns om du tittar efter andra metoder.

5) Om du hittar för många artiklar - smala av ditt ämne med hjälp av exempelvis ovanstående ord.

Etik - take two

Jag har tidigare beskrivit de minimikrav man kan ställa på forskare utifrån vetenskapsrådets rekommendationer för humaniora och samhällsvetenskap; kraven på Information, Samtycke, Konfidentialitet och Nyttjande.

Jag tycker dock inte att man helt ska låta sig nöja med dessa krav. En annan aspekt är den utilitaristiska "risk-nytta" aspekten. Det betyder att om man ska utsätta människor för något krävande så måste det motiveras av att det ger mycket hög nytta. Ibland kan man tro att det inte skulle vara så att man utsätter människor för någon "risk" inom den humanistisk/samhällsvetenskapliga sfären, men jag tycker att man bedrar sig då.

Exempelvis kan man tänka sig att intervjuer om känsliga ämnen, exempelvis dödsfall hos anhöriga, kan väcka starka känslor hos de man intervjuar, känslor som man som student inte har tid, kompetens eller resurser att ta hand om. Detta betyder nu inte att man ska sluta forska om känsliga ämnen, bara att jag tycker att det i så fall ska vara en mycket stark nyttoaspekt inblandad om man vill utsätta människor för sådan forskning.

En annan etisk aspekt man måste beakta är om det finns ett beroendeförhållande mellan den som undersöker och den som undersöks. Om man är lärare är det exempelvis inte självklart bra att man skriver sin uppsats om de egna eleverna, detta eftersom eleverna, på grund av sitt beroendeförhållande till läraren kan ha svårt att säga nej till att delta.

Ytterligare en tredje aspekt på studier av människor är att en väl genomtänkt metod är viktig av etiska skäl, så att den forskning man gör faktiskt får fram resultat av värde.

Web referenser ??? hur ???

Den publikationsmanual som jag och många därtill brukar använda är APA-manualen. APA står för American Psychological Association. APA-manualen är en väldigt utförlig publikationsmanual och är förmodligen därför populär.

Internetreferenser hur? Det finns alltså inte några totalt enhetliga svar ännu men detta är info från APA FAQ

Hur man citerar en hel website

Q: How do I cite an entire Web site (but not a specific document on that site)?

A: When citing an entire Web site, it is sufficient to give the address of the site in just the text. For example, Kidspsych is a wonderful interactive web site for children(http://www.kidspsych.org/).

Hur man refererar till en website som inte har någon författare

Q: How do I reference a Web page that lists no author?

A: When there is no author for a Web page, the title moves to the first position of the reference entry:

New child vaccine gets funding boost. (2001). Retrieved March 21, 2001, from http://news.ninemsn.com.au/health/story_13178.asp

The text citation would then just cite a few words of the title to point the reader to the right area of your reference list:

... are most at risk of contracting the disease ("New Child," 2001).

Retrieved March 21 ... betyder alltså uppladdat 21 mars ... det datum som sidan besöktes

Det finns fler svårigheter men vi kan börja så och försöka reda i mer komplicerade fall senare.

Syfte och frågeställningar

En liten kort avdelning i varje uppsats brukar heta "syfte och frågeställningar". Ibland kallas denna del "problemformulering" eller "hypoteser". I varje fall så är denna avdelning den viktigaste i hela uppsatsen, den är själva navet som uppsatsen kretsar kring.

När man ska formulera syftet så bör detta vara formulerat som en "att ..." sats.

Exempel

Syfte:

Att jämföra hur förskolor med olika pedagogik arbetar med fri lek

Ett tips är att formulera syftet som en jämförelse mellan några saker, det gör oftast diskussionen kring resultaten mycket intressantare

Man kan jämföra barn/elever

• i olika åldrar
• med olika social bakgrund
• som utsätts för olika pedagogik
• med olika språkbakgrund
• av olika kön

Frågeställningarna är till för att precisera syftet.

Exempel

Frågeställningar:

Hur mycket tid används för fri lek i Walldorf respektive Reggio Emilia inspirerade förskolor?
Vilka typer av fri lek leker barn inom- respektive utomhus i Walldorf respektive Reggio Emilia inspirerade förskolor?

Observera att frågeställningarna fortfarande är övergripande och vanligen inte de frågor som man direkt ställerom man använder intervju eller enkät.

(Det är inte nödvändigt att formulera frågeställningar i alla sammanhang heller. Om man exempelvis arbetar med "Grounded Theory" så växer snarare de teman fram som man skriver om, utifrån de observationer och intervjuer man gjort. Det är alltså vanligen inte så att man har formulerat dem på förhand.)

Det som är viktigt är att fundera igenom metoden i detta sammanhang så att man verkligen kan besvara syfte och frågeställningar med den metod man väljer.

Ofta upptäcker man att man måste formulera om syfte och frågeställningar lite när man har kommit en bit och verkligen börjar veta vad man gör.

På samma sätt blir det oftast nödvändigt att fylla på med mer litteratur (och kanske stryka en del litteratur) i introduktionsavsnittet, när man upptäcker vad man verkligen undersökt och fått svar på.

Sär skrivning .... ehm

Detta lilla blogginlägg ska handla om särskrivningar. I sanningens namn är jag inte någon expert på de regler som gäller för särskrivningar, men jag vill i alla fall rikta en uppmaning till alla studenter att försöka fundera över vilka ord som skrivs ihop på svenska.

Vårt speciella svenska språk är ju fantastiskt i och med det att vi lätt kan skapa nya och välfungerande sammansatta ord och just på grund av detta tycker jag vi kan försöka hålla ögonen öppna så vi inte gör särskrivningar.

Lite kul ska det ju vara på en blogg också, så här några exempel på hur det kan se ut i vårt samhälle från sidan http://skrivihop.nu/exempel/roliga.php

BARN UNDER KLÄDER - rädda dem innan de kvävs!
SUPER UNDER STÄLL - dricker alkohol medan han sladdar?
ETT TRUMPET SOLO - tutar lite motvilligt?
SNODD MAPP - Åhléns kränger hett kontorsmateriel för 19:90

"Är du djur och naturintresserad?" - är inte de flesta djur naturintresserade?
"Skivad kalv lever med kul potatis" - kan skivade kalvar och potatisar vara sambos?
"Extra knäck till jul" - lite julgodis är aldrig fel.
"Svensk general agent för Kinaföretag" - militär med rätt att döda...
"Inte rädd för att visa fram fötterna" - hoppas bara att han tvättade dem innan.

(om någon har någon bra text med regler när det gäller sammansättningar och särskrivningar mottages den tacksamt för publicering på denna blogg av undertecknad)

En forskningsrapports olika delar

Tack docent Karin Sandqvist för denna beskrivning.

Abstrakt eller Sammanfattning på c:a en halv sida ska finnas precis efter omslagssidan.. Den ska innehålla kärnan av syfte, metod, resultat. Alltså ett kortkort kondensat av undersökningen, men där det ändå framgår vad man har gjort och resultatet. Man ska ange t.ex ange hur många som blev intervjuade, om de var t.ex lärare eller föräldrar, och vad de sade, vad undersökningen kom fram till. Nyckelord ska också med på denna sida

Innehåll En innehållsförteckning ska finnas med alla rubriker och underrubriker. Obs. det ska stå ’Innehåll’, ej ’Innehållsförteckning’'

Förord. Om man vill kan man ha med ett förord där man får vara personlig, berätta om känslor som ledde till intresset för ämnet och t ex tacka sin handledare.

Inledning Kort, en sida eller så, där man placerar undersökningsproblemet i ett sammanhang, t ex i samhället . (Kommentar från Eva, jag brukar föredra att slå ihop inledning och litteratur/annan bakgrund och kalla denna del för introduktion. Det är till rätt stor del en fråga om den "tradition" man är ifrån, hur man väljer att göra med detta)

Syfte och frågeställning(ar) är en sidmässigt kort del med en central ställning. I texten passar det ibland bra att placera syfte och frågeställningar direkt efter inledningen. Ibland är det bättre att placera det efter teorier/tidigare forskning (litteraturdelen), särskilt om man bygger vidare på tidigare forskning i frågeställningarna. Då bör man ändå t.ex. i inledningen peka ut syftet mer allmänt.

Litteratur eller annan bakgrund. Här ska man visa att man vet vad som gjorts och skrivits tidigare, både empiriskt och teoretiskt, eller t.ex. skolhistoriskt. Ofta kan flera olika huvudrubriker behövas, och här har man stor frihet, ingen rubrik måste t.ex. heta Litteratur, men innehållet ska stämma med sin rubrik och underrubrik. Ibland relevant att beskriva hur man har sökt litt. Kan innehålla t.ex. tidigare empirisk forskning, debatt, teorier, läroplaner, eller bakgrund av annat slag.

OBS. Försök göra litteraturdelen ’smal’, d.v.s med direkt relevans för er undersökning. Sök efter undersökningar som liknar er egen. Det är mera sällan som stora teoretiker som Piaget och Vygotskij har direkt relevans. Observera också att primärkällor, typ artiklar i vetenskapliga tidskrifter, är bättre än andrahandskällor, typ kursböcker av Bör-text-karaktär.

Resonera om vad som finns i litteraturen – t.ex. likheter och skillnader mellan olika författare. Det är tillåtet kritisera litteraturen – även läroplaner och styrdokument. Sina egna reflektioner och resonemang ska man ha med – men inte tyckande, personliga preferenser och övertygelser.

Metod. Denna del handlar och forskningsmetoden, inte om t.ex. en undervisningsmetod man intresserar sig för, vilken i så fall ska beskrivas i litteraturdelen under lämplig rubrik.
Här beskriver man sin undersöknings uppläggning och hur man har gått tillväga med data­insamlingen i undersökningen, som är ens nya bidrag till Vetenskapen. Referera också till något relevant verk om forskningsmetod. Inte fel att redovisa sina överväganden och resonemang, varför man beslöt att göra som man gjorde. Metoddelen skrivs aldrig i presens (nu-tid), utan i imperfekt (då-tid) ’Vi beslöt ….’
Beskriv urval av t.ex. intervjupersoner (hur fick man tag på dem? Hur påverkar urvalsmetoden resultaten, kan man tänka sig?) Urval av situationer att observera? Hur många? Vilken sorts personer? (eller vilken sorts barnböcker, ifall ens empiriska undersökning gäller barnböcker.)
Beskriv datainsamlingens genomförande (hur gick intervjuerna, observationerna till?) Vilken typ av frågor? Hur lång tid? Ips och de observerades reaktioner? Avsteg från det man planerat?
Obligatoriskt är att referera till Vetenskapsrådets etikregler, samt beskriva hur man tillgodosett de fyra huvudkraven från Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådets Forsknings­etiska principer.

Resultat. Denna del ska vara en utförlig, noggrann och systematisk presentation av det insamlade materialet. Ofta har man gjort något slags bearbetning av det insamlade rådatat. Man kan ha gjort en sammanställnng av observationer i siffror, eller en indelning av intervjusvar. Man ska förklara hur man har gjort, och tolka (eller ’uttrycka’) sifferresultat i ord, men i resultatdelen ska man i övrigt inte diskutera eller värdera sina resultat.

Analys. Ibland är det motiverat med en särskilt rubrik’Analys’. I så fall handlar det ofta om att sätta in resultaten i en teoretisk tolkningsram. Bearbetning av materialet kan ske både i Resultat och i Analys. Skillnaden är att Resultat ligger närmare rådata. I Analysen tänker man ett varv till, och relaterar till teorier som man tog upp i början och antog som sina. Mer långtgående tolkningar beskrivs här, inte i Resultat. Ibland passar det att besvara sina frågeställningar här.

Diskussion I denna avslutande del besvarar man undersökningens frågeställningar, om man inte redan gjort det. Dessutom tar man upp vad resultaten kan betyda i ett större sammanhang. Hur skiljer de sig eller stämmer med tidigare forskning? Vad kan de betyda för skolornas arbetssätt? Det brukar också höra till att diskutera metoden: Vad gör att man kan lita på denna undersöknings resultat (eller inte kan lita på dem)? Har man fått upp ögonen för något nytt som inte fanns med i frågeställningarna från början?

Referenser Alla böcker, artiklar etc som man har refererat till texten ska finnas i referenslistan, men inga andra. Observera att rubriken är Referenser (inte Referenslista eller dylikt) Obs man anger böckers förlagsort – inte deras tryckort.

Bilagor: Viss detaljerad information som tar plats och bryter upp resonemang för mycket kan placeras i bilagor, tex enkätformulär, introduktionsbrev till föräldrar, vissa detaljerade tabeller som inte visar viktiga resultat. Bilagor skall numreras och refereras till i texten.

Är-texter och Bör-texter

Ditt uppsatsarbete är en övning i att genomföra och avrapportera forskning, en typisk Är-text.

• Är-texter
• Beskriver - Deskriptiv
• Vill klarlägga
• Nu-läge (eller då-läge)
• Exempel: Forskning, Undersökningar, Reportage, SCB-rapporter

• Bör-texter
• Föreskriver, förordar, Normativ
• Vill ändra, förbättra
• Framåtsyftning
• Exempel: ”Programtexter”, t.ex. Läroplaner, Konventionen om barnets rättigheter, Partiprogram

Utredningar brukar börja med är-text och avslutas med bör-text.
Bör-texter är viktiga i pedagogik och didaktik. Mycket forskning om undervisning och dylikt utgörs av är-texter om bör-texter (Vad har olika personer, inriktningar, tidsperioder för pedagogiska intentioner?)
Beskrivningar av ”goda exempel” är ofta ”är-texter” ytligt sett men med ett underliggande ”bör” – ”så här bör man göra!”

(tack igen till Karin Sandqvist)

Några knepigheter i att skriva referenser

Ytterligar tips från docent Karin Sandqvist (Tack!)

Kom ihåg att rubriken för referenslistan är Referenser

Antologi (d.v.s. redigerad volym)

I texten exempelvis:

Sandqvist (1990) hävdar att … Men å andra sidan utgår Lassbo (1990) från

I referenslistan:

Lassbo, G. (1990) En eller två föräldrar. I B.-E. Andersson & L. Gunnarsson (red) Svenska småbarnsfamiljer. Lund: Studentlitteratur, s. 47-67.
Sandqvist, K. (1990) Fäder och mödrar. I B.-E. Andersson & L. Gunnarsson (red) Svenska småbarnsfamiljer. Lund: Studentlitteratur, s. 109-128.

Det kan alltså bli ett flertal referenser på olika ställen i referenslistan från en och samma redigerade bok

---***---

Vetenskaplig artikel

I texten exempelvis:

En studie av språkutveckling (Sorrentino, 2001) visar att treåringar använder egennamn på samma sätt som vuxna …

I referenslistan:

Sorrentino, C. M. (2001) Children and adults represent proper names as referring to unique individuals. Developmental Science, vol 4, s.. 399-407.

---***---

• Man refererar till de enskilda författarna i antologier, samlingsvolymer, tidskrifter, både i texten och referenslistan.
• Volymens namn kommer endast med i referenslistan.
• Titlar på enskilda artiklar i tidskrifter och antologier kursiveras ej i referenslistan, men tidskriftens namn och volymens titel kursiveras.

---***---

Indirekt referens

(om man t.ex. har läst Svedbergs bok men inte Lewins egen rapport)

I texten exempelvis:

Enligt Svedberg (2003) visar en undersökning av Kurt Lewin som utfördes på 1950-talet att..

I referenslistan:

Svedberg, L. (2003) Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur

OBS ! Man tar bara med sådant som man själv har läst i referenslistan

---***---

Ingen författare, bara boktitel eller dylikt

I texten exempelvis:

Enligt Salamancadeklarationen, Svenska unescorådet (2006) har barn med behov…

I referenslistan:

• Svenska unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.

---***---

Boktitlar (volymtitlar) kursiveras alltså både i texten och reflistan. Är man osäker om hur man ska benämna rapporter och SOU o. dyl. så är huvudregeln att textens benämning återfinns på samma begynnelsebokstav i reflistan. Alltså, om skriver man SOU 2001:55i texten, hittar man det på SOU 2001:55 i ref-listan. Använder man titeln t.ex. Barns och ungdomars välfärd i texten skriver samma i ref-listan, och det kommer in på B förstås.

---***---

Övrigt

Man anger förlag och förlagsort, inte tryckeri och tryckort i reflistan. Undvik anakronistiska referenser t.ex. (Vygotskij, 1998), kan gälla en text skriven på 30-talet men nyutgiven 1998. Kolla upp när hans text skrevs och skriv (Vygotskij, 1934/1998) både i text och referenslista.

Dom de dem

Detta är en text som jag fått från docent Karin Sandqvist. Tack Karin !

Rätt många studenter har svårt att veta när talspråkets ”dom” ska skrivas ”de” och när det ska skrivas ”dem”. Att göra fel här är ett allvarligt språkfel som inte kan accepteras i ett examensarbete. Den som vet med sig att ha problem kanske har hjälp av nedanstående tips.

Tips A. Jämför med engelska

Märkligt nog kan en del svenskar klara grammatiska former på engelska som de inte klarar på svenska. ”Dom” kan vara

1. bestämd artikel i plural, ”de”: ”de gröna böckerna” ”de stora författarna”.
   (på engelska är det ”the”)
2. Pronomen, plural subjektsform, ”de”: ”De låg på hyllan” ”De stod och väntade”
   (på engelska är det ”they”)
3. Pronomen, plural objektsform, ”dem”: ”Han tog ner dem” ”Vi väntade på dem”
   (på engelska är det ”them”)
4. Utpekande (demonstrativt) pronomen ”dom här”. Vanligen blir det subjektsform, skrives ”de här”, men det kan också vara objektsform ”dem här”. Skriver man ”dessa” blir det rätt i båda fallen. På engelska är det ”those” el. ”these”[1].

Tips B. Jämför med första person

De flesta som har problem med ”de” och ”dem” har inga problem med ”vi” och ”oss”

När ”dom” är ett personligt pronomen kan man pröva om ”vi” eller ”oss” låter rätt. ”Vi” och ”de” är subjektsform, ”oss” och ”dem” är objektsform.
Exempel:

”Vi väntade på dem”, jämför ”De väntade på oss”

”Vi gav dem böckerna”, jämför ”De gav oss böckerna”

Om ”vi” låter rätt ska det alltså vara ”de”. Om ”oss” låter rätt ska det vara ”dem”.
Ex: ”Stolarna var inte i ordning. Dom stod huller om buller. Han ställde dom på sina platser”

Tänk på stolarna som ”vi” – lite fantasi får man ha! ”Stolarna var inte i ordning. Vi (De) stod huller om buller. Han ställde oss (dem) på plats.

[1] Här finns en liten fallgrop om för den som har lärt sig engelska (amerikanska?) på plats. I ovårdat talspråk hör man ofta t.ex. ”them books” i. st.f. ”those books”. I sådana fall motsvaras alltså inte ”them” av ”dem”. Den som bara har lärt sig engelska i skolan får knappast några problem.

Tempus i metod och resultat

Det vanligaste bekymret när det gäller tempus är vilket tempus man använder i metod och resultatdelen av uppsatsen? Jag tror att de flesta kommer att skriva i rätt tempus om man tänker på att metodavsnittet handlar om hur man gjorde och resultatet om vad man fann.

Metod och resultat skrivs alltså i dåtid.

Cochrane och Campbell

När man är intresserad av evidensbaserade studier (evidens = bevis) så finns det två internationella samarbeten som man kan följa. Det äldre samarbetet heter Cochrane collaboration och fokuserar på att skapa evidensbaserad vård. Det nyare samarbetet heter Campbell collaboration och har till fokus Kriminologi, Socialt arbete och Utbildning.

Det fascinerande med Cochrane och Campbell samarbetena är att det är forskardrivna samarbeten som bedrivs internationellt och där det finns en omfattande kontroll mellan forskarna att de som medverkar INTE är drivna av någon form av ekonomiska eller andra intressen.

Om man tittar på Cochranes och Campbells databaser så ser man att det givetvis finns mycket mer av utvärderingsforskning och evidensbaserade studier när det gäller medicin och vård. Denna skillnad i mängd studier beror inte bara på att det bedrivs mer forskning i dessa arenor, utan också på att det är mycket lättare att göra avgränsade studier där man kan mäta effekter inom medicin. Icke desto mindre finns det ett antal spännande metaanalyser numera även inom den sociala sektorn som Campbell täcker.

När man gör en metaanalys av exempelvis metoder för att få ungdomsbrottslingar in på den smala vägen så kan man i princip få fram fyra resultat:

1. Metoden ger positiva resultat
2. Metoden ger negativa resultat
3. Metoden har ingen effekt
4. Vi vet inte - för metoden är inte tillräckligt väl studerad

Det är ju ganska uppenbart att man bör lämna metoder som ger negativa resultat. Att man bör överge metoder som inte har någon effekt kan jag tycka som skattebetalare. Varför satsa pengar på sådant som inte hjälper?

Datanivåer

Om du ska göra någon form av statistisk analys är det viktigt att du har klart för dig vilken datanivå det är på olika former av data som du samlat in. Detta för att du måste välja statistisk metod på olika sätt för olika datanivåer.

1. Nominalskalenivå - Detta är den enklaste datanivån och allt som går att kategorisera kan man analysera med metoder på nominalskalenivån.

   Om man exempelvis undersökt vilka elever i en klass som är med i ett visst fotbollslag, kan man dela in eleverna i medlemar och icke medlemar.

   Detta innebär att man alltid kan använda nominalskalemetoder.
2. Ordinalskalenivå - På denna nivå så är data rangordnade. Det kan exempelvis vara fråga om vilken rang i popularitet en viss bok får (som Harry Potter eller Sune) om man röstar i en klass.

   Om vi tänker oss att Harry Potter får rang 2 och Sune rang 4 så kan man inse att man kan inte riktigt förstå dessa siffror som uttryck för värden av någonting. Man kan exempelvis inte säga att Harry Potter var dubbelt så populär som Sune i klassen. Inte heller kan man uttala sig om avståndet "i popularitet" mellan Harry och Sune utifrån en rangordning

   Data på ordinalskalenivå kräver lite speciella metoder för analyserna, så se upp med om du upptäcker att du samlat in ordinalskaledata. (Även de populära VAS - skalorna, Visual Analog Scale, är i grund och botten ordinalskalor)
3. Intervallskalenivå - Data på intervallskalenivå utmärks av att ha lika stora skalsteg. Det klassiska exemplet är Celciusskalan för mätning av temperatur. Avståndet mellan 1 och 2 grader är lika stort som mellan 37 och 38 grader. Det finns dock en begränsning i intervallskaledata i det att man inte på ett meningsfullt sätt kan uttala sig om verkligheten i termer av "dubbelt så", "hälften så" :

   Exempelvis om man upptäcker att temperaturen en dag har stigit från 10 till 20 grader så kan man givetvis säga att det är dubbelt så många grader som igår, däremot kan man INTE meningsfullt säga att det är dubbelt så varmt som igår

   Sen utmärks celciusskalan av at 0-punkten är godtyckligt satt. Faktum är att Anders Celcius från början lär ha satt 0-punkten i skalan till vattnets kokpunkt, men efter ett tag ändrades detta till fryspunkten.
4. Kvotskalenivå -Här har det tillkommit den egenskapen att det finns en meningsfull 0-punkt.

   Om man röker 0 cigaretter per dag så är det inga och om man röker 20 så är det dubbelt så många som om man röker 10 cigaretter.

   Med andra ord utmärks kvotskalenivån av att det är lika stora skalsteg mellan värdena och att det finns en meningsfull o-punkt.

Uppläggning av metodavsnittet

Om man gör en undersökning om personer så är följande en ganska typisk disposition av metodavsnittet i en uppsats.

1. Eventuell allmän introduktion - Här kan det stå om man vill påpeka varför man har valt en viss metod
2. Undersökningspersoner och urval - Man beskriver i allmänna ordalag vilka personer som undersökts (kön och ungefärlig ålder brukar vanligtvis anges) och hur du fått tag i dem. Tänk på konfidentialiteten så att personernas integritet skyddas
3. Intervju / Observation / Enkät - Här beskriver man vad man frågat, eller observerat i övergripande ordalag. Exakta frågor eller kategorier som använts kan anges om de inte är för många, annars kan de gärna läggas i en bilaga.
4. Undersökningsprocedur - Under denna rubrik beskriver man hur man gick tillväga för att genomföra undersökningen, var, hur och hur länge och vilken tid på dagen kan vara aktuella frågor att beskriva.
5. Analys - Detta är platsen där man beskriver hur man gick till väga för att analysera det material man fick in
6. Etiska överväganden - Här ska man diskutera vetenskapsrådets etiska principer för humanistisk samhällsvetenskaplig forskning och hur man tillfredsställt dessa krav. Eventuella andra etiska överväganden kan man också diskutera. Lägg gärna informationsbrev till undersökningspersonerna som bilaga.

Vem är läsaren?

Ofta kan man undra vem som är den tänkte läsaren för den uppsats man skriver? Jag tycker att man kan se det som uppsatsstudenter på samma nivå och med liknande bakgrund som man själv är de tilltänkta läsarna.

Det man då får tänka sig är att studenter med likartad bakgrund har grundläggande kunskaper i det ämne man skriver om, medan mer specialiserad information måste vara mer uttömmande.

Fokusgrupp

Fokusgrupp är en teknik att göra gruppintervjuer då man utnyttjar gruppens dynamik till att få fram svar. En fokusgrupp är oftast 4-6 personer + intervjuare och eventuell protokollförare som träffas under trivsamma former för att samtala kring några teman som intervjuaren önskar belysa.

Det är alltså rätt bra om situationen är lite informell, kanske kaffe och bullar? Att tiden är avgränsad, kanske 1 timme? Att alla i gruppen först får chans att ge sin syn på vad som ska behandlas och att man därefter får chans att kommentera, diskutera och följa upp tankar som andra i gruppen uttryckte.

Det underlättar för intervjuarna om de kan spela in samtalet innan de analyserar det. Inte minst kan fokusgrupper vara bra när det gäller intervjuer med barn om vissa frågor som

Vad tycker eleverna om hemspråksundervisningen?

... eftersom eleverna kan ha lättare att våga uttrycka sina erfarenheter och åsikter när de inte är helt ensamma med en vuxen.

Underselling

Jag gissar att de flesta av er aldrig sett ordet underselling. Hur som helst avser underselling en effektiv teknik för att få läsaren att tycka att en text verkar trovärdig.

De flesta marknadsförare av varor vill ju gärna visa att deras vara är bäst, snyggast, och effektivast exempelvis, gärna genom att använda den typen av ord. När det gäller akademisk text så är det å andra sidan så att det gäller att verka trovärdig, och trovärdig blir man när man inte försöker låta som en bilförsäljare.

Tipset är därför att så långt möjligt undvika värderande adjektiv.

Diskussionen då får man tycka va?

Ja, i diskussionsavsnittet får man tycka ... men det tyckande man gör måste bygga på den undersökning man gjort.

Det finns en enkel liten disposition av diskussionsavsnittet som brukar göra att man får med det man behöver få med i diskussionen

1. Man besvarar syfte och frågeställningar först, kort, kort, högst en tredjedels sida och inte någon upprepning av resultatavsnittet
2. Metoddiskussion - och med det menas att man diskuterar det man gjort och gärna påpekar att det är en väl genomförd metod som gör att man kan sätta tilltro till resultatet. Man behöver inte skriva om allt man inte gjort, för det kan bli en oändlig lista.
3. Resultatet i relation till tidigare forskning (dvs det man tog upp i introduktionen), vad var lika? vad var olika? vad kan det bero på? var det något som jag beskrevs som inte verkar vara beskrivet av andra?
4. Praktiska implikationer - när du nu har tagit reda på allt det du tagit reda på, vad tycker du att man borde rekommendera till skola / förskola?
5. Fortsatt forskning Var det något du tycker vore speciellt intressant eller viktigt att beforska?

Etik - forskningsetik - take one

Hur man ser på etik varierar lite utifrån vilket ämne man skriver uppsats inom.

• Om man hanterar försöksdjur exempelvis så har man vissa etiska principer att tänka på
• Om man skriver inom medicin och vårdvetenskap så är det medicinarnas etiska råd som gäller (och etisk prövning i deras kommittéer)
• Ytterligare andra etiska regler gäller inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

Det jag främst kommer att diskutera är just etiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. För att uppdatera sig kan man gärna titta in på vetenskapsrådets webbsida under sidan med etiklänkar. http://www.vr.se/

När man söker sig fram till webbsidorna om humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning kommer man till ett dokument som heter Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Detta dokument redogör för huvudprinciper att ta hänsyn till och är viktigt för alla uppsatsskrivare att läsa och referera till i sina uppsater.

De fyra huvudkrav som diskuteras och vad de kort betyder är:

• Informationskravet - att undersökningspersoner ska informeras om undersökningen och vad den innebär, om frivillighet och avbrytande av deltagande
• Samtyckeskravet - att undersökningspersonerna ska ge sitt samtycke och att även vårdnadshavare ska ge sitt samtycke för personer under 15 år eller om uppgifter som inhämtas är av etiskt känslig karaktär
• Konfidentialitetskravet - att uppgifter om personer som deltar i en undersökning ska behandlas som konfidentiella och att personuppgifter ska förvaras på sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem
• Nyttjandekravet - att uppgifter om enskilda insamlade för forskningsändamål inte får utlånas för andra kommersiella eller andra icke-vetenskapliga syften

*Byråkratiska* - passiva och aktiva satser

När man skriver en formell text som en uppsats är det lätt hänt att man faller för att försöka göra texten mer formell än nödvändig, att man börjar skriva i passiv form.

För alla er som sen ni slutat gymnasiet råkat glömma vad passiv form är, så jämför följande meningar:

Katten jagades av hunden

Hunden jagade katten

Båda satserna uttrycker precis samma sak men den övre meningen är skriven i passiv form och den nedre i aktiv form. Det som framförallt skiljer meningarna åt är begriplighet där den aktiva formen är överlägset lättast att tolka. Passiva satser tenderar att ofta bli långa, krångliga och svårbegripliga, typisk "Byråkratiska".

Så uppmaningen från mig blir att ni ska försöka skriva i aktiv form för att det ger en mer spänstig, lättläst och begriplig text.

Förkortningar

När du skriver din uppsats så skriv ut i text ...

dvs = det vill säga
ex = exempelvis
osv = och så vidare

(inom parentes kan du använda förkortningar ex. osv.)

Ibland finns förkortningar för olika företeelser som närmast blivit ord som TV eller IQ där kan du använda förkortningarna direkt utan förklaring. Om det är andra förkortningar för företeelser där det inte är helt självklart att alla förstår vad som avses så skriver du ut förklaringen första gången förkortningen används som exempelvis BO (Barnombudsmannen).

Stridsäpplet KVANTITET och KVALITET

Borde inte vara något stridsäpple. Först måste man konstatera att bara för att en författare säger sig skriva en kvalitativ studie är det inte givet att den är av god kvalitet. Och ... en kvantitativ studie kan mycket väl vara av god kvalitet.

Kvantitativa och kvalitativa studier har istället att göra med vilken typ av data en forskare / uppsatsskrivare väljer att samla in (och den studie som sedan skapas kan ha olika kvalitet).

Enkelt uttryckt, om en studie innehåller någon form av mängdangivelser eller siffror så har den kvantitativa drag och egentligen är det inget fel med det även i en huvudsakligen kvalitativ studie.

Många av intervjupersonerna angav att ...

Även i en kvantitativ studie kan det finnas kvalitativa drag, som när man i en enkät avslutar med några öppna frågor som sedan måste kategoriseras och tolkas.

En kvalitativ studie sysslar med att ordna och systematisera data, ofta texter, men det kan exempelvis också vara bilder som att systematisera drag i barnteckningar. Vanligt är att studenter söker efter teman i intervjutexter eller i observationer.

En kvantitativ studie sysslar vanligen med att beskriva, förklara och predicera data med hjälp av siffror.

Det bästa förhållningssättet enligt min mening är att man utgår från vad det är som man vill undersöka, ifrån syfte och frågeställningar, och utifrån dessa utformar sin metod utan att bekymra sig över om metoden är renodlat kvantitativ eller kvalitativ eller någon form av mix av de två.

Att knyta ihop påsen

Ett sätt att tänka om de stycken man vill skriva i olika avsnitt är att varje avsnitt är en påse dit man stoppar allt som hör samman och sedan knyter man ihop påsen. (Tack till några av mina tidigare studenter i Falun för denna bild).

Om man exempelvis skriver om "urval och undersökningspersoner" så skriver man allt som har att göra med hur personerna valts ut och vilka de är på samma ställe.

Om man skriver om vad fonologisk medvetenhet har för betydelse för barnets läs- och skrivutveckling i skolan, så skriver man allt på detta tema i samma stycke.

Egentligen känns detta lite självklart när man tänker på det, men likväl är det vanligt att beskrivningar som borde höra ihop hamnar på lite olika platser under skrivandets gång.

Ytterligare några saker att tänka på är att skriva ihop i samma mening om flera referenser handlar om samma sak ...

Andersson (2001), Pettersson (2004) och Lundström (1998) har alla funnit att ...

Tänk på att göra övergångar mellan meningarna i stycket så att de på ett naturligt sätt hänger ihop och också på att göra övergångar till/från nästa stycke.

Tänk också på att varje mening ska vara en fullständig mening med subjekt och predikat. Om du inte riktigt minns vad som menas med fullständig mening från gymnasiet, så kan du lätt känna efter om en mening är fullständig genom att läsa meningen ensamt. Om meningen är begriplig då den står för sig själv så har du en fullständig mening.

Slutligen så tänk på att kontrollera syftningar och pronomen. Syftningar ska bara vara syftningar inom meningen för att betydelsen i texten ska vara solklar. Pronomen bör du undvika så långt möjligt, framför allt bör du kontrollera att varje pronomen i en mening (ex. "den", "han") syftar på ett tydligt subjekt.

Men vad är då en hypotes?

Vanligen brukar man använda ordet hypotes när man har formulerat ett påstående som man tänker sig att testa med statistiska metoder. Det är alltså lämpligt att hypotesen formuleras som ett "riktat" påstående som kan prövas med en viss metod.

Många statistiska prövningar kallas också hypotestestningar där H1 är den riktade hypotesen och H0 det som kallas 0-hypotesen (ingen skillnad).

De vanligaste statistiska prövningarna kan egentligen bara uttala sig om två saker.

• Finns det en skillnad mellan grupper
• Finns det ett samband mellan variabler

Notera också att statistiska prövningar inte kan uttala sig om att det INTE finns skillnader mellan grupper (detta brukar lite kryptiskt formuleras att 0-hypotesen inte kan förkastas)

Man kan ju grubbla över detta därför att detta innebär att med statistiska metoder kan vi exempelvis påvisa alla situationer där det föreligger en skillnad mellan könen, medan de förmodligen ännu fler situationer där det inte går att påvisa någon statistisk skillnad kan vi inte riktigt uttala oss om.

Exempel på en testbar hypotes:

H1 Män presterar bättre än kvinnor i genomsnitt när det gäller resultatet på högskoleprovet
H0 Det finns inte någon skillnad i hur män och kvinnor presterar i genomsnitt när det gäller resultatet på högskoleprovet

Ett skäl till att inte så lätt går att bevisa att en H0 hypotes skulle vara korrekt är att det ofta finns osäkerheter när det gäller mätningen

• "du använde inte ett tillräckligt känstligt test, om du gjort det skulle du funnit en skillnad"

Eller att man jobbat med för små grupper

• "du undersökte inte nog många personer, det finns en skillnad men den är rätt liten och därför svår att upptäcka"

Inledning... Bakgrund... Introduktion ... ?

Kärt barn har många namn kanske?

Vad första huvudavsnittet i uppsatsen ska heta finns det olika åsikter och traditioner om. Här är det inte fråga om "rätt" eller "fel" utan just fråga om traditioner främst och olika handledare kan ha olika åsikt. Det avsnitt som inledning, bakgrund och introduktion SKA är att ska på något sätt motivera syftet med uppsatsen.

Frågan som egentligen ska besvaras är VARFÖR är det ämne du skriver om viktigt och intressant?

Själv brukar jag rekommendera att studenterna kallar detta avsnitt introduktion för att det gör det tydligt (tycker jag) att avsnittet ska introducera ämnet för uppsatsen, dvs gärna förankra ämnet i aktuell debatt och framförallt i tidigare forskning.

Ordet bakgrund för lite för ofta tankarna till det som jag tog upp i posten om historien, lagen och diagnosen - och tilläggas bör kanske övergripande teorier. Med detta menar jag att det för till en litteraturläsning som tenderar att bli rätt övergripande eller perifer för det ämne studenterna jobbar med.

Inledning, låter för mig lite grann som det ordet ingress står för i tidningar, en liten kort utläggning innan man kommer in på den verkliga texten.

Men som sagt, det finns olika traditioner och det bästa är att följa den tradition som den egna handledaren står för och känner sig hemma med.

Validitet

Med validitet menar man giltighet, och det betyder hur väl ett mått mäter det är avsett att mäta eller hur väl det man mäter står för något i verkligheten

När man diskuterar validitet så är det ofta man kommer in på lite filosofiska resonemang.

• Om man är intresserad av hur elever upplever undervisning så kan man ju kanske fråga dem, men det man då får veta är hur elever säger att de upplever sin undervisning.
• Anledningar till att det elever säger och det de upplever i realiteten inte helt överensstämmer kan ju vara svårigheter att uttrycka sig verbalt eller att elever är rädda för vad läraren ska tycka om deras åsikter.
• Ett annat sätt att undersöka hur elever upplever sin undervisning kan vara via observationer, men då är ju frågan istället hur väl observatören kan tolka vad eleverna upplever?

Det är i varje fall positivt om den som gör en undersökning ägnar lite tid åt att diskutera validiteten / giltigheten i den undersökning han hon gör. Några former kan vara:

• Begreppsvaliditet. Att de begrepp man använder när man gör en undersökning är väl definierade, gärna på ett vedertaget sätt.
• Samtidig validitet. Att när man undersöker ett och samma fenomen med olika metoder kommer at få liknande resultat med de olika metoderna.
• Ekologisk validitet. Att det man undersöker har något att göra med hur ett fenomen fungerar i verkligheten. Om man exempelvis har ett instrument för att mäta aggressivitet i skolan, att det faktiskt pekar ut elever med tendens att råka i bråk på rasterna.
• Prediktiv validitet. Att den undersökning man gjort kan förutsäga vad som kommer att hända i framtiden (ex. screening studier)

Reliabilitet

Ordet reliabilitet brukar översättas "tillförlitlighet". Det handlar alltså om hur tillförlitligt du mäter det du mäter.

Om du tänker dig att du mäter feber kan du göra det på olika sätt ...

• Ett sätt är att lägga handen på en persons panna och känna efter om han eller hon verkar varm.
• Ett annat sätt är att använda en kvicksilvertermometer
• Ett tredje sätt är att använda en digital termometer i örat

Alla tre metoderna kan ge en vink om att en person har feber, men vi kan ana att även om man använder alla tre metoderna på samma person så kommer de inte att ge exakt samma svar. När man funderar på metodernas tillförlitlighet då funderar man på reliabiliteten.

Några olika sätt att testa reliabiliteten i en mätning är följande

1. test - retest att en person får svara på samma frågor flera gånger
2. split half att om man har ett test som avser att mäta en viss egenskap, man ser hur lika personen svarar på testet om man delar det i två
3. interbedömar överensstämmelse att man ser på hur två personer bedömer samma observation eller intervju, om de kategoriserar svar lika exempelvis

Hur ska jag välja ämne?

Vad ska man tänka på när man väljer ämne? Det kan man ju se på på olika vis, men jag tror att det är viktigt att man väljer ett ämne som fascinerar en, eller som man är nyfiken på, eller som man känner att man skulle ha nytta av att veta mer om när man börjar jobba. I vilket fall som helst måste man ha ett personligt intresse som gör att man kan upprätthålla energin för uppsatsen under en längre period.

Ofta tycks det mig som att uppsatserna blir mer lättjobbade och ofta intressantare om man bygger in en jämförelse av något slag i sitt syfte och sina frågeställningar, så det vill jag rekommendera.

Andra punkter att begrunda är:

• Undersökningen man gör bör på ett tydligt sätt ansluta till det yrke man studerar till (om man går en sådan utbildning)
• Undersökningen får inte bli allför stor utan den tid och de resurser som står till buds måste räcka
• Vid min institution så bör dessutom barn- och ungdomars situation vara i centrum, alltså inte huvudsakligen lärarrollen exempelvis.

Jag kanske lägger till funderingar till denna post senare

Vad är viktigt .... p ...

När du börjar läsa vetenskapliga artiklar som innehåller redovisning av statistik så kan det vara lätt att känna sig förvirrad och inte veta vad som är viktiga resultat.

Ett tumregelstips då är att söka efter de siffror i tabeller där det finns ett p-värde redovisat och detta värde bör vara mindre än 0.05. Värdet p<0.05 kan uttydas "probablility less than 5%" det vill säga sannolikheten är mindre än 5% (1 på 20) att det resultat du ser skulle ha uppträtt av en slump. När detta inträffar kan man också säga att resultatet är signifikant på 5% nivån.

Vad betyder det då?

Jo det betyder att det är mycket troligt att resultatet avspeglar något viktigt, men det är inte helt säkert. Ju mindre p-värde som redovisas, ju troligare är det att det är en sann effekt som avspeglas.

Välkommen till min blog

Tanken med bloggandet är att skriva av mig erfarenheter så att främst mina egna nuvarande och framtida studenter ska kunna kika här för att få tips när de skriver uppsatser. Latheten är uppfinningarnas moder och givetvis är bloggandet också ett sätt för mig att börja spara lite tid. Jag ska också försöka förmedla tips och tankar från mina handledarkollegor.

Bloggen är min privata och avspeglar inte någon generell metod eller rekommendation vare sig från min institution eller Stockholms universitet. Det är alltså mina egna tips och råd och erfarenheter som förmedlas huvudsakligen.

Jag som står bakom bloggen är Eva Berglund, och jag arbetar nu i december 08 vid institutionen för Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Du som läser min blogg är hjärtligt välkommen att skriva in kommentarer eller frågor så kanske jag kan ta upp det du undrar över, men garantier vill jag inte ge :)

Den, det och han ...

En av de saker du enklast kan göra för att få din uppsats tydligare och begripligare är att se över hur du använder pronomen som den, det och han ... 

Tänk på att du i varje mening måste ha ett subjekt (ett tydligt ord som du syftar på och som meningen handlar om) innan du alls bör använda  några pronomen. Även om du har ett subjekt kan det ibland vara oklart på exakt vad ord som den eller det syftar på.

Ett vanligt bekymmer är att studenter skriver pronomen i en mening som syftar på subjekt i meningen innan. Varningsklockan ska speciellt ringa när en mening börjar med ord som han eller den ... Alltså, när du skriver en uppsats med vetenskapliga ambitioner så måste du vara tydlig och exakt, närmast övertydlig. Hellre FÖR tydlig än otydlig.

(När du skriver texter med litterära ambitioner är det förstås andra mål med texten, men som sagt, i en vetenskaplig text är det tydlighet och exakthet som gäller som ledstjärnor.)

??? Analys ???

Ett av de knivigare begreppen studenter ofta brottas med när de skriver uppsats är ordet analys.

Man kanske kan tänka så här: Analys är något du gör när du försöker förstå någonting ...

1. Du kan analysera litteratur - då är det en litteraturanalys
2. Du kan analysera bilder - då är det en bildanalys
3. Du kan analysera intervjuer - då är det en textanalys
4. Du kan analysera lärobokstexter - då är det en textanalys
5. Du kan analysera siffror du fått fram med en enkät - då är det en statistisk analys
6. ... och det finns säkert fler sorter ...

När du skriver en uppsats där du varit ute och undersökt något ute i verkligheten så brukar du aldrig skriva att du gör en litteraturanalys (även om du faktiskt gjort det i din Introduktion till uppsatsen)

Jag brukar rekommendera att studenterna skriver ett litet stycke i metodavsnittet i uppsatsen som heter Analys (av intervjuer, bilder, lärobokstexter, statistik) eller vad det nu är fråga om. Där ska man beskriva HUR man analyserat. Det ska alltså stå i analys avsnittet om man haft något speciellt analyssystem, vilka begrepp man jobbat med, om man sökt "signifikanta yttranden" eller vilka statistiska mått och metoder man använt. (vad som nu passar)

Resultatavsnittet skulle egentligen lika väl kunna heta "resultat av analysen" ... men jag tycker att det duger bra att bara kalla det Resultat.

Inte säga inte och aldrig säga aldrig ...

Negationer är ett speciellt bekymmer när det gäller språk. Det som är känt är att med en negation i en mening är det redan många som kommer att missförstå meningen och med två negationer i en mening är förvirringen total.

Alltså, sök igenom din text och försök formulera om när du upptäcker ord som "inte" och "aldrig", speciellt när du upptäcker att du råkat skriva två i en och samma mening.

Uppsatsens huvuddelar

På olika institutioner finns lite olika traditioner om hur man skriver uppsatser. Den disposition jag rekommenderar är följande:

1. Introduktion - ska svara på varför du gjorde studien
2. Syfte / frågeställningar - ska beskriva vad du undersöker
3. Metod - ska beskriva hur du gjort
4. Resultat - ska beskriva vad du fann
5. Diskussion - ska beskriva vad det betyder

Jag ska precisera innehållet i de olika delarna i speciella avsnitt

20 ord

En tumregel för att hålla sin text läslig och inte så rörig, är att hålla meningarna kortare än 20 ord.

Litteraturgenomgång - referat eller tema?

I det jag helst kallar introduktionsavsnittet är de meningen att man ska skriva en litteraturgenomgång. När man har sökt rätt på sin litteratur är det vanligt att studenter så fort man läser en artikel, bok eller avhandling skriver ett referat på den. Sen klipper studenterna gärna samman dessa referat till en text.

Detta är möjligen ett steg på vägen till en snygg uppsats. Ingen kan säga att en "referat" disposition av en text i introduktionsavsnittet är helt fel, men det upplägget är definitivt inte elegant och inte heller lättöverskådligt.

Jag rekommenderar att när studenterna skrivit ner sina referat sedan gör en innehållsanalys av referaten och för samman teman till texter. Med detta menar jag att man skriver ner en text om alla referenser som berör ett visst fenomen i ett och samma stycke.

Alltså inte

• A säger
• B säger
• C säger

Utan ...

• När det gäller x anser både A och B att ...
• För y finns en enighet mellan A och C att ...
• Exempelvis har B och C skilda mening om metoden z

Historien, lagen och diagnosen

Ibland har studenter missuppfattningen att litteraturgenomgången som jag brukar kalla "introduktionen" ska vara en historisk genomgång, redogöra för lagar och förordningar eller kanske diagnoser. På lärarutbildningar är det ofta läroplaner man vill hänvisa till.

I värsta fall så kan en uppsats som ska handla om tobakens skadeverkningar börja med att Columbus upptäckte Amerika eller en uppsats om skolan börja med folkskolans inrättande. Jag vill bara rekommendera att dessa historiska utsvävningar (hur intressanta de än kan vara) hålls korta om man nu inte skriver om historia.

Likaså gäller det lagar, förordningar och läroplaner. De är ju oftast ramverk och säger ganska lite om hur man ska hantera den praktik man jobbar i. Även när det gäller dessa ämnen är det bra om texterna är kortfattade om man nu inte speciellt studerar lagar, förordningar och läroplaner.

Diagnoser är ett annat populärt tema. Om man skriver om läs- och skrivundervisning blir man lätt sugen på att skriva mer om orsaker till dyslexi exempelvis. Detta är det tredje temat som bör behandlas kortfattat om man nu inte författar en uppsats om något mer åt specialpedagogikhållet.

Vi gick hit och vi gick dit ...

Nåväl så illa som rubriken är det inte så ofta nuförtiden.

Ändå är det lätt hänt att vissa avsnitt i uppsatserna tenderar att se rätt pratiga ut just beroende på att man skriver "vi" och "jag" alldeles för ofta. Försök arbeta bort dessa ord så mycket som möjligt för uppsatser med för mycket "vi" får mig i alla fall att associera till uppsatser av typen "Mitt sommarlov" som man brukar skriva på mellanstadiet.

Stycken i uppsatsen där det lätt smyger sig in för många personliga pronomen är :

• när man kanske skriver om varför man valt sitt uppsatsämne,
• när man skriver metodavsnittet i uppsatsen (hur man gjorde) och
• när man diskuterar och det blir på ett lite för personligt och predikande plan.

Det är lämpligt att använda "vi" eller "jag" när man för fram en viktig åsikt exempelvis i diskussionsavsnittet, speciellt när den står i motsättning till andras åsikter