Tips för att undvika särskrivningar

Ett sätt för att kanske komma på om ord ska särskrivas eller ej kan vara att du läser orden högt.

Det ÄR en skillnad på

efter tänksam --- eftertänksam

till frågade --- tillfrågade

syn punkter --- synpunkter

direkt kontakt --- direktkontakt

ute miljö --- utemiljö

reklam kampanjer --- reklamkampanjer

Siffror

Antal upp till 10-12 skrivs vanligen ut med bokstäver.

• Sju föräldrar ansåg ....
  

Högre antal skrivs med siffror 

• Inom 34 familjer hade man ...
  

Om man jämför ett "lägre" och ett "högre" antal använder man siffror 

• Ibland flickorna ansåg 5 att betyg var viktigt men bland pojkarna var det 24 som hade den åsikten ...
  

Meningar bör inte inledas med siffror utan man får lägga till något småord för att undvika detta

Istället för: 

• 15 klasser hade klassråd 

.... skriv 

• I 15 klasser hade man klassråd
  

Påminnelse - tempus

Tempus betyder ju "tid" och det handlar om i vilken "tidszon" olika händelser har skett.

När det gäller uppsatser så beskriver Syfte och Frågeställningar vad som SKA göras

Exempelvis: Att undersöka skolbarns syn på lektioner i historia.

Metoden beskriver vad som har gjorts, dåtid

Resultatet beskriver vad du fann, dåtid

Introduktionen däremot (utom när du talar om din undersökning ... ex. syftet var att undersöka ...)

Även Diskussionen är i nutid ... utom när du talar om din undersökning (se ovan)

Såga mig längs fotknölarna ...

Då och då möter jag studenter som skriver texter där de ursäktar sig hela tiden och i detalj beskriver i alla avseenden de inte har gjort en helt fantastisk uppsats. Oftast handlar det också om saker de INTE gjort.

Om du läser detta och på minsta vis känner igen dig,

Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.

Med risk att jag nu får konstiga googleannonser så skulle jag vilja kalla detta för uppsatsmasochism och sådant är inte något plus i en uppsats. I det avsnitt som jag kallar för metoddiskussion och som ligger under diskussionen bör du, (istället för att försöka begå harakiri med uppsatsen), försöka förklara varför din uppsats är klok och förståndig och väl genomförd metodiskt och att man bör fästa avseende vid den och vid vad du skriver.

Man kan ju undra varför det är så många som blir uppsatsmasochister och kanske är en anledning att man börjar förstå forskningsmetodik och inser sina egna svagheter. Kanske finns också en längtan efter att någon annan ska erkänna det man gör trots allt, eller kanske är det falsk blygsamhet? I vilket fall som helst är det inte något tilltalande inslag i uppsatser, så igen ....

Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.

Övergångsställen

När man börjar komma en bit i sin uppsats och har skrivit färdigt stycken om olika ämnen kan det vara dags att börja tänka på övergångsställen. Övergångsställen är ställen i texten där man byter ämne och i värsta fall kan dessa ställen komma plötsligt och lite obegripligt för läsaren. Det är där du bör tänka på läsaren och lägga in någon mening eller två för att föra tankarna till det nya ämne du tänker behandla.

Generellt kan det också vara bra att i början av större delar i uppsatsen förklara lite av upplägget av texten i den aktuella delen, även detta för att göra texten mer lättbegriplig för läsaren. I början av resultatdelen i uppsatsen kan man kanske förklara vilka teman man disponerat texten efter, eller om det är en kvantitativ uppsats kanske man börjar med bakgrundsdata för att därefter gå in i mer komplicerade analyser.

Egentligen handlar övergångsställen om att göra texten mer sammanhängande och begriplig för läsaren, så tänk på att skriva övergångsmeningar här och där, där du byter ämne.