En forskningsrapports olika delar

Tack docent Karin Sandqvist för denna beskrivning.

Abstrakt eller Sammanfattning på c:a en halv sida ska finnas precis efter omslagssidan.. Den ska innehålla kärnan av syfte, metod, resultat. Alltså ett kortkort kondensat av undersökningen, men där det ändå framgår vad man har gjort och resultatet. Man ska ange t.ex ange hur många som blev intervjuade, om de var t.ex lärare eller föräldrar, och vad de sade, vad undersökningen kom fram till. Nyckelord ska också med på denna sida

Innehåll En innehållsförteckning ska finnas med alla rubriker och underrubriker. Obs. det ska stå ’Innehåll’, ej ’Innehållsförteckning’'

Förord. Om man vill kan man ha med ett förord där man får vara personlig, berätta om känslor som ledde till intresset för ämnet och t ex tacka sin handledare.

Inledning Kort, en sida eller så, där man placerar undersökningsproblemet i ett sammanhang, t ex i samhället . (Kommentar från Eva, jag brukar föredra att slå ihop inledning och litteratur/annan bakgrund och kalla denna del för introduktion. Det är till rätt stor del en fråga om den "tradition" man är ifrån, hur man väljer att göra med detta)

Syfte och frågeställning(ar) är en sidmässigt kort del med en central ställning. I texten passar det ibland bra att placera syfte och frågeställningar direkt efter inledningen. Ibland är det bättre att placera det efter teorier/tidigare forskning (litteraturdelen), särskilt om man bygger vidare på tidigare forskning i frågeställningarna. Då bör man ändå t.ex. i inledningen peka ut syftet mer allmänt.

Litteratur eller annan bakgrund. Här ska man visa att man vet vad som gjorts och skrivits tidigare, både empiriskt och teoretiskt, eller t.ex. skolhistoriskt. Ofta kan flera olika huvudrubriker behövas, och här har man stor frihet, ingen rubrik måste t.ex. heta Litteratur, men innehållet ska stämma med sin rubrik och underrubrik. Ibland relevant att beskriva hur man har sökt litt. Kan innehålla t.ex. tidigare empirisk forskning, debatt, teorier, läroplaner, eller bakgrund av annat slag.

OBS. Försök göra litteraturdelen ’smal’, d.v.s med direkt relevans för er undersökning. Sök efter undersökningar som liknar er egen. Det är mera sällan som stora teoretiker som Piaget och Vygotskij har direkt relevans. Observera också att primärkällor, typ artiklar i vetenskapliga tidskrifter, är bättre än andrahandskällor, typ kursböcker av Bör-text-karaktär.

Resonera om vad som finns i litteraturen – t.ex. likheter och skillnader mellan olika författare. Det är tillåtet kritisera litteraturen – även läroplaner och styrdokument. Sina egna reflektioner och resonemang ska man ha med – men inte tyckande, personliga preferenser och övertygelser.

Metod. Denna del handlar och forskningsmetoden, inte om t.ex. en undervisningsmetod man intresserar sig för, vilken i så fall ska beskrivas i litteraturdelen under lämplig rubrik.
Här beskriver man sin undersöknings uppläggning och hur man har gått tillväga med data­insamlingen i undersökningen, som är ens nya bidrag till Vetenskapen. Referera också till något relevant verk om forskningsmetod. Inte fel att redovisa sina överväganden och resonemang, varför man beslöt att göra som man gjorde. Metoddelen skrivs aldrig i presens (nu-tid), utan i imperfekt (då-tid) ’Vi beslöt ….’
Beskriv urval av t.ex. intervjupersoner (hur fick man tag på dem? Hur påverkar urvalsmetoden resultaten, kan man tänka sig?) Urval av situationer att observera? Hur många? Vilken sorts personer? (eller vilken sorts barnböcker, ifall ens empiriska undersökning gäller barnböcker.)
Beskriv datainsamlingens genomförande (hur gick intervjuerna, observationerna till?) Vilken typ av frågor? Hur lång tid? Ips och de observerades reaktioner? Avsteg från det man planerat?
Obligatoriskt är att referera till Vetenskapsrådets etikregler, samt beskriva hur man tillgodosett de fyra huvudkraven från Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådets Forsknings­etiska principer.

Resultat. Denna del ska vara en utförlig, noggrann och systematisk presentation av det insamlade materialet. Ofta har man gjort något slags bearbetning av det insamlade rådatat. Man kan ha gjort en sammanställnng av observationer i siffror, eller en indelning av intervjusvar. Man ska förklara hur man har gjort, och tolka (eller ’uttrycka’) sifferresultat i ord, men i resultatdelen ska man i övrigt inte diskutera eller värdera sina resultat.

Analys. Ibland är det motiverat med en särskilt rubrik’Analys’. I så fall handlar det ofta om att sätta in resultaten i en teoretisk tolkningsram. Bearbetning av materialet kan ske både i Resultat och i Analys. Skillnaden är att Resultat ligger närmare rådata. I Analysen tänker man ett varv till, och relaterar till teorier som man tog upp i början och antog som sina. Mer långtgående tolkningar beskrivs här, inte i Resultat. Ibland passar det att besvara sina frågeställningar här.

Diskussion I denna avslutande del besvarar man undersökningens frågeställningar, om man inte redan gjort det. Dessutom tar man upp vad resultaten kan betyda i ett större sammanhang. Hur skiljer de sig eller stämmer med tidigare forskning? Vad kan de betyda för skolornas arbetssätt? Det brukar också höra till att diskutera metoden: Vad gör att man kan lita på denna undersöknings resultat (eller inte kan lita på dem)? Har man fått upp ögonen för något nytt som inte fanns med i frågeställningarna från början?

Referenser Alla böcker, artiklar etc som man har refererat till texten ska finnas i referenslistan, men inga andra. Observera att rubriken är Referenser (inte Referenslista eller dylikt) Obs man anger böckers förlagsort – inte deras tryckort.

Bilagor: Viss detaljerad information som tar plats och bryter upp resonemang för mycket kan placeras i bilagor, tex enkätformulär, introduktionsbrev till föräldrar, vissa detaljerade tabeller som inte visar viktiga resultat. Bilagor skall numreras och refereras till i texten.

Är-texter och Bör-texter

Ditt uppsatsarbete är en övning i att genomföra och avrapportera forskning, en typisk Är-text.

• Är-texter
• Beskriver - Deskriptiv
• Vill klarlägga
• Nu-läge (eller då-läge)
• Exempel: Forskning, Undersökningar, Reportage, SCB-rapporter

• Bör-texter
• Föreskriver, förordar, Normativ
• Vill ändra, förbättra
• Framåtsyftning
• Exempel: ”Programtexter”, t.ex. Läroplaner, Konventionen om barnets rättigheter, Partiprogram

Utredningar brukar börja med är-text och avslutas med bör-text.
Bör-texter är viktiga i pedagogik och didaktik. Mycket forskning om undervisning och dylikt utgörs av är-texter om bör-texter (Vad har olika personer, inriktningar, tidsperioder för pedagogiska intentioner?)
Beskrivningar av ”goda exempel” är ofta ”är-texter” ytligt sett men med ett underliggande ”bör” – ”så här bör man göra!”

(tack igen till Karin Sandqvist)

Några knepigheter i att skriva referenser

Ytterligar tips från docent Karin Sandqvist (Tack!)

Kom ihåg att rubriken för referenslistan är Referenser

Antologi (d.v.s. redigerad volym)

I texten exempelvis:

Sandqvist (1990) hävdar att … Men å andra sidan utgår Lassbo (1990) från

I referenslistan:

Lassbo, G. (1990) En eller två föräldrar. I B.-E. Andersson & L. Gunnarsson (red) Svenska småbarnsfamiljer. Lund: Studentlitteratur, s. 47-67.
Sandqvist, K. (1990) Fäder och mödrar. I B.-E. Andersson & L. Gunnarsson (red) Svenska småbarnsfamiljer. Lund: Studentlitteratur, s. 109-128.

Det kan alltså bli ett flertal referenser på olika ställen i referenslistan från en och samma redigerade bok

---***---

Vetenskaplig artikel

I texten exempelvis:

En studie av språkutveckling (Sorrentino, 2001) visar att treåringar använder egennamn på samma sätt som vuxna …

I referenslistan:

Sorrentino, C. M. (2001) Children and adults represent proper names as referring to unique individuals. Developmental Science, vol 4, s.. 399-407.

---***---

• Man refererar till de enskilda författarna i antologier, samlingsvolymer, tidskrifter, både i texten och referenslistan.
• Volymens namn kommer endast med i referenslistan.
• Titlar på enskilda artiklar i tidskrifter och antologier kursiveras ej i referenslistan, men tidskriftens namn och volymens titel kursiveras.

---***---

Indirekt referens

(om man t.ex. har läst Svedbergs bok men inte Lewins egen rapport)

I texten exempelvis:

Enligt Svedberg (2003) visar en undersökning av Kurt Lewin som utfördes på 1950-talet att..

I referenslistan:

Svedberg, L. (2003) Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur

OBS ! Man tar bara med sådant som man själv har läst i referenslistan

---***---

Ingen författare, bara boktitel eller dylikt

I texten exempelvis:

Enligt Salamancadeklarationen, Svenska unescorådet (2006) har barn med behov…

I referenslistan:

• Svenska unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.

---***---

Boktitlar (volymtitlar) kursiveras alltså både i texten och reflistan. Är man osäker om hur man ska benämna rapporter och SOU o. dyl. så är huvudregeln att textens benämning återfinns på samma begynnelsebokstav i reflistan. Alltså, om skriver man SOU 2001:55i texten, hittar man det på SOU 2001:55 i ref-listan. Använder man titeln t.ex. Barns och ungdomars välfärd i texten skriver samma i ref-listan, och det kommer in på B förstås.

---***---

Övrigt

Man anger förlag och förlagsort, inte tryckeri och tryckort i reflistan. Undvik anakronistiska referenser t.ex. (Vygotskij, 1998), kan gälla en text skriven på 30-talet men nyutgiven 1998. Kolla upp när hans text skrevs och skriv (Vygotskij, 1934/1998) både i text och referenslista.

Dom de dem

Detta är en text som jag fått från docent Karin Sandqvist. Tack Karin !

Rätt många studenter har svårt att veta när talspråkets ”dom” ska skrivas ”de” och när det ska skrivas ”dem”. Att göra fel här är ett allvarligt språkfel som inte kan accepteras i ett examensarbete. Den som vet med sig att ha problem kanske har hjälp av nedanstående tips.

Tips A. Jämför med engelska

Märkligt nog kan en del svenskar klara grammatiska former på engelska som de inte klarar på svenska. ”Dom” kan vara

1. bestämd artikel i plural, ”de”: ”de gröna böckerna” ”de stora författarna”.
   (på engelska är det ”the”)
2. Pronomen, plural subjektsform, ”de”: ”De låg på hyllan” ”De stod och väntade”
   (på engelska är det ”they”)
3. Pronomen, plural objektsform, ”dem”: ”Han tog ner dem” ”Vi väntade på dem”
   (på engelska är det ”them”)
4. Utpekande (demonstrativt) pronomen ”dom här”. Vanligen blir det subjektsform, skrives ”de här”, men det kan också vara objektsform ”dem här”. Skriver man ”dessa” blir det rätt i båda fallen. På engelska är det ”those” el. ”these”[1].

Tips B. Jämför med första person

De flesta som har problem med ”de” och ”dem” har inga problem med ”vi” och ”oss”

När ”dom” är ett personligt pronomen kan man pröva om ”vi” eller ”oss” låter rätt. ”Vi” och ”de” är subjektsform, ”oss” och ”dem” är objektsform.
Exempel:

”Vi väntade på dem”, jämför ”De väntade på oss”

”Vi gav dem böckerna”, jämför ”De gav oss böckerna”

Om ”vi” låter rätt ska det alltså vara ”de”. Om ”oss” låter rätt ska det vara ”dem”.
Ex: ”Stolarna var inte i ordning. Dom stod huller om buller. Han ställde dom på sina platser”

Tänk på stolarna som ”vi” – lite fantasi får man ha! ”Stolarna var inte i ordning. Vi (De) stod huller om buller. Han ställde oss (dem) på plats.

[1] Här finns en liten fallgrop om för den som har lärt sig engelska (amerikanska?) på plats. I ovårdat talspråk hör man ofta t.ex. ”them books” i. st.f. ”those books”. I sådana fall motsvaras alltså inte ”them” av ”dem”. Den som bara har lärt sig engelska i skolan får knappast några problem.

Tempus i metod och resultat

Det vanligaste bekymret när det gäller tempus är vilket tempus man använder i metod och resultatdelen av uppsatsen? Jag tror att de flesta kommer att skriva i rätt tempus om man tänker på att metodavsnittet handlar om hur man gjorde och resultatet om vad man fann.

Metod och resultat skrivs alltså i dåtid.

Cochrane och Campbell

När man är intresserad av evidensbaserade studier (evidens = bevis) så finns det två internationella samarbeten som man kan följa. Det äldre samarbetet heter Cochrane collaboration och fokuserar på att skapa evidensbaserad vård. Det nyare samarbetet heter Campbell collaboration och har till fokus Kriminologi, Socialt arbete och Utbildning.

Det fascinerande med Cochrane och Campbell samarbetena är att det är forskardrivna samarbeten som bedrivs internationellt och där det finns en omfattande kontroll mellan forskarna att de som medverkar INTE är drivna av någon form av ekonomiska eller andra intressen.

Om man tittar på Cochranes och Campbells databaser så ser man att det givetvis finns mycket mer av utvärderingsforskning och evidensbaserade studier när det gäller medicin och vård. Denna skillnad i mängd studier beror inte bara på att det bedrivs mer forskning i dessa arenor, utan också på att det är mycket lättare att göra avgränsade studier där man kan mäta effekter inom medicin. Icke desto mindre finns det ett antal spännande metaanalyser numera även inom den sociala sektorn som Campbell täcker.

När man gör en metaanalys av exempelvis metoder för att få ungdomsbrottslingar in på den smala vägen så kan man i princip få fram fyra resultat:

1. Metoden ger positiva resultat
2. Metoden ger negativa resultat
3. Metoden har ingen effekt
4. Vi vet inte - för metoden är inte tillräckligt väl studerad

Det är ju ganska uppenbart att man bör lämna metoder som ger negativa resultat. Att man bör överge metoder som inte har någon effekt kan jag tycka som skattebetalare. Varför satsa pengar på sådant som inte hjälper?

Datanivåer

Om du ska göra någon form av statistisk analys är det viktigt att du har klart för dig vilken datanivå det är på olika former av data som du samlat in. Detta för att du måste välja statistisk metod på olika sätt för olika datanivåer.

1. Nominalskalenivå - Detta är den enklaste datanivån och allt som går att kategorisera kan man analysera med metoder på nominalskalenivån.

   Om man exempelvis undersökt vilka elever i en klass som är med i ett visst fotbollslag, kan man dela in eleverna i medlemar och icke medlemar.

   Detta innebär att man alltid kan använda nominalskalemetoder.
2. Ordinalskalenivå - På denna nivå så är data rangordnade. Det kan exempelvis vara fråga om vilken rang i popularitet en viss bok får (som Harry Potter eller Sune) om man röstar i en klass.

   Om vi tänker oss att Harry Potter får rang 2 och Sune rang 4 så kan man inse att man kan inte riktigt förstå dessa siffror som uttryck för värden av någonting. Man kan exempelvis inte säga att Harry Potter var dubbelt så populär som Sune i klassen. Inte heller kan man uttala sig om avståndet "i popularitet" mellan Harry och Sune utifrån en rangordning

   Data på ordinalskalenivå kräver lite speciella metoder för analyserna, så se upp med om du upptäcker att du samlat in ordinalskaledata. (Även de populära VAS - skalorna, Visual Analog Scale, är i grund och botten ordinalskalor)
3. Intervallskalenivå - Data på intervallskalenivå utmärks av att ha lika stora skalsteg. Det klassiska exemplet är Celciusskalan för mätning av temperatur. Avståndet mellan 1 och 2 grader är lika stort som mellan 37 och 38 grader. Det finns dock en begränsning i intervallskaledata i det att man inte på ett meningsfullt sätt kan uttala sig om verkligheten i termer av "dubbelt så", "hälften så" :

   Exempelvis om man upptäcker att temperaturen en dag har stigit från 10 till 20 grader så kan man givetvis säga att det är dubbelt så många grader som igår, däremot kan man INTE meningsfullt säga att det är dubbelt så varmt som igår

   Sen utmärks celciusskalan av at 0-punkten är godtyckligt satt. Faktum är att Anders Celcius från början lär ha satt 0-punkten i skalan till vattnets kokpunkt, men efter ett tag ändrades detta till fryspunkten.
4. Kvotskalenivå -Här har det tillkommit den egenskapen att det finns en meningsfull 0-punkt.

   Om man röker 0 cigaretter per dag så är det inga och om man röker 20 så är det dubbelt så många som om man röker 10 cigaretter.

   Med andra ord utmärks kvotskalenivån av att det är lika stora skalsteg mellan värdena och att det finns en meningsfull o-punkt.

Uppläggning av metodavsnittet

Om man gör en undersökning om personer så är följande en ganska typisk disposition av metodavsnittet i en uppsats.

1. Eventuell allmän introduktion - Här kan det stå om man vill påpeka varför man har valt en viss metod
2. Undersökningspersoner och urval - Man beskriver i allmänna ordalag vilka personer som undersökts (kön och ungefärlig ålder brukar vanligtvis anges) och hur du fått tag i dem. Tänk på konfidentialiteten så att personernas integritet skyddas
3. Intervju / Observation / Enkät - Här beskriver man vad man frågat, eller observerat i övergripande ordalag. Exakta frågor eller kategorier som använts kan anges om de inte är för många, annars kan de gärna läggas i en bilaga.
4. Undersökningsprocedur - Under denna rubrik beskriver man hur man gick tillväga för att genomföra undersökningen, var, hur och hur länge och vilken tid på dagen kan vara aktuella frågor att beskriva.
5. Analys - Detta är platsen där man beskriver hur man gick till väga för att analysera det material man fick in
6. Etiska överväganden - Här ska man diskutera vetenskapsrådets etiska principer för humanistisk samhällsvetenskaplig forskning och hur man tillfredsställt dessa krav. Eventuella andra etiska överväganden kan man också diskutera. Lägg gärna informationsbrev till undersökningspersonerna som bilaga.

Vem är läsaren?

Ofta kan man undra vem som är den tänkte läsaren för den uppsats man skriver? Jag tycker att man kan se det som uppsatsstudenter på samma nivå och med liknande bakgrund som man själv är de tilltänkta läsarna.

Det man då får tänka sig är att studenter med likartad bakgrund har grundläggande kunskaper i det ämne man skriver om, medan mer specialiserad information måste vara mer uttömmande.

Fokusgrupp

Fokusgrupp är en teknik att göra gruppintervjuer då man utnyttjar gruppens dynamik till att få fram svar. En fokusgrupp är oftast 4-6 personer + intervjuare och eventuell protokollförare som träffas under trivsamma former för att samtala kring några teman som intervjuaren önskar belysa.

Det är alltså rätt bra om situationen är lite informell, kanske kaffe och bullar? Att tiden är avgränsad, kanske 1 timme? Att alla i gruppen först får chans att ge sin syn på vad som ska behandlas och att man därefter får chans att kommentera, diskutera och följa upp tankar som andra i gruppen uttryckte.

Det underlättar för intervjuarna om de kan spela in samtalet innan de analyserar det. Inte minst kan fokusgrupper vara bra när det gäller intervjuer med barn om vissa frågor som

Vad tycker eleverna om hemspråksundervisningen?

... eftersom eleverna kan ha lättare att våga uttrycka sina erfarenheter och åsikter när de inte är helt ensamma med en vuxen.

Underselling

Jag gissar att de flesta av er aldrig sett ordet underselling. Hur som helst avser underselling en effektiv teknik för att få läsaren att tycka att en text verkar trovärdig.

De flesta marknadsförare av varor vill ju gärna visa att deras vara är bäst, snyggast, och effektivast exempelvis, gärna genom att använda den typen av ord. När det gäller akademisk text så är det å andra sidan så att det gäller att verka trovärdig, och trovärdig blir man när man inte försöker låta som en bilförsäljare.

Tipset är därför att så långt möjligt undvika värderande adjektiv.

Diskussionen då får man tycka va?

Ja, i diskussionsavsnittet får man tycka ... men det tyckande man gör måste bygga på den undersökning man gjort.

Det finns en enkel liten disposition av diskussionsavsnittet som brukar göra att man får med det man behöver få med i diskussionen

1. Man besvarar syfte och frågeställningar först, kort, kort, högst en tredjedels sida och inte någon upprepning av resultatavsnittet
2. Metoddiskussion - och med det menas att man diskuterar det man gjort och gärna påpekar att det är en väl genomförd metod som gör att man kan sätta tilltro till resultatet. Man behöver inte skriva om allt man inte gjort, för det kan bli en oändlig lista.
3. Resultatet i relation till tidigare forskning (dvs det man tog upp i introduktionen), vad var lika? vad var olika? vad kan det bero på? var det något som jag beskrevs som inte verkar vara beskrivet av andra?
4. Praktiska implikationer - när du nu har tagit reda på allt det du tagit reda på, vad tycker du att man borde rekommendera till skola / förskola?
5. Fortsatt forskning Var det något du tycker vore speciellt intressant eller viktigt att beforska?

Etik - forskningsetik - take one

Hur man ser på etik varierar lite utifrån vilket ämne man skriver uppsats inom.

• Om man hanterar försöksdjur exempelvis så har man vissa etiska principer att tänka på
• Om man skriver inom medicin och vårdvetenskap så är det medicinarnas etiska råd som gäller (och etisk prövning i deras kommittéer)
• Ytterligare andra etiska regler gäller inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

Det jag främst kommer att diskutera är just etiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. För att uppdatera sig kan man gärna titta in på vetenskapsrådets webbsida under sidan med etiklänkar. http://www.vr.se/

När man söker sig fram till webbsidorna om humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning kommer man till ett dokument som heter Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Detta dokument redogör för huvudprinciper att ta hänsyn till och är viktigt för alla uppsatsskrivare att läsa och referera till i sina uppsater.

De fyra huvudkrav som diskuteras och vad de kort betyder är:

• Informationskravet - att undersökningspersoner ska informeras om undersökningen och vad den innebär, om frivillighet och avbrytande av deltagande
• Samtyckeskravet - att undersökningspersonerna ska ge sitt samtycke och att även vårdnadshavare ska ge sitt samtycke för personer under 15 år eller om uppgifter som inhämtas är av etiskt känslig karaktär
• Konfidentialitetskravet - att uppgifter om personer som deltar i en undersökning ska behandlas som konfidentiella och att personuppgifter ska förvaras på sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem
• Nyttjandekravet - att uppgifter om enskilda insamlade för forskningsändamål inte får utlånas för andra kommersiella eller andra icke-vetenskapliga syften

*Byråkratiska* - passiva och aktiva satser

När man skriver en formell text som en uppsats är det lätt hänt att man faller för att försöka göra texten mer formell än nödvändig, att man börjar skriva i passiv form.

För alla er som sen ni slutat gymnasiet råkat glömma vad passiv form är, så jämför följande meningar:

Katten jagades av hunden

Hunden jagade katten

Båda satserna uttrycker precis samma sak men den övre meningen är skriven i passiv form och den nedre i aktiv form. Det som framförallt skiljer meningarna åt är begriplighet där den aktiva formen är överlägset lättast att tolka. Passiva satser tenderar att ofta bli långa, krångliga och svårbegripliga, typisk "Byråkratiska".

Så uppmaningen från mig blir att ni ska försöka skriva i aktiv form för att det ger en mer spänstig, lättläst och begriplig text.

Förkortningar

När du skriver din uppsats så skriv ut i text ...

dvs = det vill säga
ex = exempelvis
osv = och så vidare

(inom parentes kan du använda förkortningar ex. osv.)

Ibland finns förkortningar för olika företeelser som närmast blivit ord som TV eller IQ där kan du använda förkortningarna direkt utan förklaring. Om det är andra förkortningar för företeelser där det inte är helt självklart att alla förstår vad som avses så skriver du ut förklaringen första gången förkortningen används som exempelvis BO (Barnombudsmannen).

Stridsäpplet KVANTITET och KVALITET

Borde inte vara något stridsäpple. Först måste man konstatera att bara för att en författare säger sig skriva en kvalitativ studie är det inte givet att den är av god kvalitet. Och ... en kvantitativ studie kan mycket väl vara av god kvalitet.

Kvantitativa och kvalitativa studier har istället att göra med vilken typ av data en forskare / uppsatsskrivare väljer att samla in (och den studie som sedan skapas kan ha olika kvalitet).

Enkelt uttryckt, om en studie innehåller någon form av mängdangivelser eller siffror så har den kvantitativa drag och egentligen är det inget fel med det även i en huvudsakligen kvalitativ studie.

Många av intervjupersonerna angav att ...

Även i en kvantitativ studie kan det finnas kvalitativa drag, som när man i en enkät avslutar med några öppna frågor som sedan måste kategoriseras och tolkas.

En kvalitativ studie sysslar med att ordna och systematisera data, ofta texter, men det kan exempelvis också vara bilder som att systematisera drag i barnteckningar. Vanligt är att studenter söker efter teman i intervjutexter eller i observationer.

En kvantitativ studie sysslar vanligen med att beskriva, förklara och predicera data med hjälp av siffror.

Det bästa förhållningssättet enligt min mening är att man utgår från vad det är som man vill undersöka, ifrån syfte och frågeställningar, och utifrån dessa utformar sin metod utan att bekymra sig över om metoden är renodlat kvantitativ eller kvalitativ eller någon form av mix av de två.

Att knyta ihop påsen

Ett sätt att tänka om de stycken man vill skriva i olika avsnitt är att varje avsnitt är en påse dit man stoppar allt som hör samman och sedan knyter man ihop påsen. (Tack till några av mina tidigare studenter i Falun för denna bild).

Om man exempelvis skriver om "urval och undersökningspersoner" så skriver man allt som har att göra med hur personerna valts ut och vilka de är på samma ställe.

Om man skriver om vad fonologisk medvetenhet har för betydelse för barnets läs- och skrivutveckling i skolan, så skriver man allt på detta tema i samma stycke.

Egentligen känns detta lite självklart när man tänker på det, men likväl är det vanligt att beskrivningar som borde höra ihop hamnar på lite olika platser under skrivandets gång.

Ytterligare några saker att tänka på är att skriva ihop i samma mening om flera referenser handlar om samma sak ...

Andersson (2001), Pettersson (2004) och Lundström (1998) har alla funnit att ...

Tänk på att göra övergångar mellan meningarna i stycket så att de på ett naturligt sätt hänger ihop och också på att göra övergångar till/från nästa stycke.

Tänk också på att varje mening ska vara en fullständig mening med subjekt och predikat. Om du inte riktigt minns vad som menas med fullständig mening från gymnasiet, så kan du lätt känna efter om en mening är fullständig genom att läsa meningen ensamt. Om meningen är begriplig då den står för sig själv så har du en fullständig mening.

Slutligen så tänk på att kontrollera syftningar och pronomen. Syftningar ska bara vara syftningar inom meningen för att betydelsen i texten ska vara solklar. Pronomen bör du undvika så långt möjligt, framför allt bör du kontrollera att varje pronomen i en mening (ex. "den", "han") syftar på ett tydligt subjekt.

Men vad är då en hypotes?

Vanligen brukar man använda ordet hypotes när man har formulerat ett påstående som man tänker sig att testa med statistiska metoder. Det är alltså lämpligt att hypotesen formuleras som ett "riktat" påstående som kan prövas med en viss metod.

Många statistiska prövningar kallas också hypotestestningar där H1 är den riktade hypotesen och H0 det som kallas 0-hypotesen (ingen skillnad).

De vanligaste statistiska prövningarna kan egentligen bara uttala sig om två saker.

• Finns det en skillnad mellan grupper
• Finns det ett samband mellan variabler

Notera också att statistiska prövningar inte kan uttala sig om att det INTE finns skillnader mellan grupper (detta brukar lite kryptiskt formuleras att 0-hypotesen inte kan förkastas)

Man kan ju grubbla över detta därför att detta innebär att med statistiska metoder kan vi exempelvis påvisa alla situationer där det föreligger en skillnad mellan könen, medan de förmodligen ännu fler situationer där det inte går att påvisa någon statistisk skillnad kan vi inte riktigt uttala oss om.

Exempel på en testbar hypotes:

H1 Män presterar bättre än kvinnor i genomsnitt när det gäller resultatet på högskoleprovet
H0 Det finns inte någon skillnad i hur män och kvinnor presterar i genomsnitt när det gäller resultatet på högskoleprovet

Ett skäl till att inte så lätt går att bevisa att en H0 hypotes skulle vara korrekt är att det ofta finns osäkerheter när det gäller mätningen

• "du använde inte ett tillräckligt känstligt test, om du gjort det skulle du funnit en skillnad"

Eller att man jobbat med för små grupper

• "du undersökte inte nog många personer, det finns en skillnad men den är rätt liten och därför svår att upptäcka"

Inledning... Bakgrund... Introduktion ... ?

Kärt barn har många namn kanske?

Vad första huvudavsnittet i uppsatsen ska heta finns det olika åsikter och traditioner om. Här är det inte fråga om "rätt" eller "fel" utan just fråga om traditioner främst och olika handledare kan ha olika åsikt. Det avsnitt som inledning, bakgrund och introduktion SKA är att ska på något sätt motivera syftet med uppsatsen.

Frågan som egentligen ska besvaras är VARFÖR är det ämne du skriver om viktigt och intressant?

Själv brukar jag rekommendera att studenterna kallar detta avsnitt introduktion för att det gör det tydligt (tycker jag) att avsnittet ska introducera ämnet för uppsatsen, dvs gärna förankra ämnet i aktuell debatt och framförallt i tidigare forskning.

Ordet bakgrund för lite för ofta tankarna till det som jag tog upp i posten om historien, lagen och diagnosen - och tilläggas bör kanske övergripande teorier. Med detta menar jag att det för till en litteraturläsning som tenderar att bli rätt övergripande eller perifer för det ämne studenterna jobbar med.

Inledning, låter för mig lite grann som det ordet ingress står för i tidningar, en liten kort utläggning innan man kommer in på den verkliga texten.

Men som sagt, det finns olika traditioner och det bästa är att följa den tradition som den egna handledaren står för och känner sig hemma med.

Validitet

Med validitet menar man giltighet, och det betyder hur väl ett mått mäter det är avsett att mäta eller hur väl det man mäter står för något i verkligheten

När man diskuterar validitet så är det ofta man kommer in på lite filosofiska resonemang.

• Om man är intresserad av hur elever upplever undervisning så kan man ju kanske fråga dem, men det man då får veta är hur elever säger att de upplever sin undervisning.
• Anledningar till att det elever säger och det de upplever i realiteten inte helt överensstämmer kan ju vara svårigheter att uttrycka sig verbalt eller att elever är rädda för vad läraren ska tycka om deras åsikter.
• Ett annat sätt att undersöka hur elever upplever sin undervisning kan vara via observationer, men då är ju frågan istället hur väl observatören kan tolka vad eleverna upplever?

Det är i varje fall positivt om den som gör en undersökning ägnar lite tid åt att diskutera validiteten / giltigheten i den undersökning han hon gör. Några former kan vara:

• Begreppsvaliditet. Att de begrepp man använder när man gör en undersökning är väl definierade, gärna på ett vedertaget sätt.
• Samtidig validitet. Att när man undersöker ett och samma fenomen med olika metoder kommer at få liknande resultat med de olika metoderna.
• Ekologisk validitet. Att det man undersöker har något att göra med hur ett fenomen fungerar i verkligheten. Om man exempelvis har ett instrument för att mäta aggressivitet i skolan, att det faktiskt pekar ut elever med tendens att råka i bråk på rasterna.
• Prediktiv validitet. Att den undersökning man gjort kan förutsäga vad som kommer att hända i framtiden (ex. screening studier)

Reliabilitet

Ordet reliabilitet brukar översättas "tillförlitlighet". Det handlar alltså om hur tillförlitligt du mäter det du mäter.

Om du tänker dig att du mäter feber kan du göra det på olika sätt ...

• Ett sätt är att lägga handen på en persons panna och känna efter om han eller hon verkar varm.
• Ett annat sätt är att använda en kvicksilvertermometer
• Ett tredje sätt är att använda en digital termometer i örat

Alla tre metoderna kan ge en vink om att en person har feber, men vi kan ana att även om man använder alla tre metoderna på samma person så kommer de inte att ge exakt samma svar. När man funderar på metodernas tillförlitlighet då funderar man på reliabiliteten.

Några olika sätt att testa reliabiliteten i en mätning är följande

1. test - retest att en person får svara på samma frågor flera gånger
2. split half att om man har ett test som avser att mäta en viss egenskap, man ser hur lika personen svarar på testet om man delar det i två
3. interbedömar överensstämmelse att man ser på hur två personer bedömer samma observation eller intervju, om de kategoriserar svar lika exempelvis

Hur ska jag välja ämne?

Vad ska man tänka på när man väljer ämne? Det kan man ju se på på olika vis, men jag tror att det är viktigt att man väljer ett ämne som fascinerar en, eller som man är nyfiken på, eller som man känner att man skulle ha nytta av att veta mer om när man börjar jobba. I vilket fall som helst måste man ha ett personligt intresse som gör att man kan upprätthålla energin för uppsatsen under en längre period.

Ofta tycks det mig som att uppsatserna blir mer lättjobbade och ofta intressantare om man bygger in en jämförelse av något slag i sitt syfte och sina frågeställningar, så det vill jag rekommendera.

Andra punkter att begrunda är:

• Undersökningen man gör bör på ett tydligt sätt ansluta till det yrke man studerar till (om man går en sådan utbildning)
• Undersökningen får inte bli allför stor utan den tid och de resurser som står till buds måste räcka
• Vid min institution så bör dessutom barn- och ungdomars situation vara i centrum, alltså inte huvudsakligen lärarrollen exempelvis.

Jag kanske lägger till funderingar till denna post senare

Vad är viktigt .... p ...

När du börjar läsa vetenskapliga artiklar som innehåller redovisning av statistik så kan det vara lätt att känna sig förvirrad och inte veta vad som är viktiga resultat.

Ett tumregelstips då är att söka efter de siffror i tabeller där det finns ett p-värde redovisat och detta värde bör vara mindre än 0.05. Värdet p<0.05 kan uttydas "probablility less than 5%" det vill säga sannolikheten är mindre än 5% (1 på 20) att det resultat du ser skulle ha uppträtt av en slump. När detta inträffar kan man också säga att resultatet är signifikant på 5% nivån.

Vad betyder det då?

Jo det betyder att det är mycket troligt att resultatet avspeglar något viktigt, men det är inte helt säkert. Ju mindre p-värde som redovisas, ju troligare är det att det är en sann effekt som avspeglas.