Cochrane och Campbell

När man är intresserad av evidensbaserade studier (evidens = bevis) så finns det två internationella samarbeten som man kan följa. Det äldre samarbetet heter Cochrane collaboration och fokuserar på att skapa evidensbaserad vård. Det nyare samarbetet heter Campbell collaboration och har till fokus Kriminologi, Socialt arbete och Utbildning.

Det fascinerande med Cochrane och Campbell samarbetena är att det är forskardrivna samarbeten som bedrivs internationellt och där det finns en omfattande kontroll mellan forskarna att de som medverkar INTE är drivna av någon form av ekonomiska eller andra intressen.

Om man tittar på Cochranes och Campbells databaser så ser man att det givetvis finns mycket mer av utvärderingsforskning och evidensbaserade studier när det gäller medicin och vård. Denna skillnad i mängd studier beror inte bara på att det bedrivs mer forskning i dessa arenor, utan också på att det är mycket lättare att göra avgränsade studier där man kan mäta effekter inom medicin. Icke desto mindre finns det ett antal spännande metaanalyser numera även inom den sociala sektorn som Campbell täcker.

När man gör en metaanalys av exempelvis metoder för att få ungdomsbrottslingar in på den smala vägen så kan man i princip få fram fyra resultat:

1. Metoden ger positiva resultat
2. Metoden ger negativa resultat
3. Metoden har ingen effekt
4. Vi vet inte - för metoden är inte tillräckligt väl studerad

Det är ju ganska uppenbart att man bör lämna metoder som ger negativa resultat. Att man bör överge metoder som inte har någon effekt kan jag tycka som skattebetalare. Varför satsa pengar på sådant som inte hjälper?