Syfte och frågeställningar

En liten kort avdelning i varje uppsats brukar heta "syfte och frågeställningar". Ibland kallas denna del "problemformulering" eller "hypoteser". I varje fall så är denna avdelning den viktigaste i hela uppsatsen, den är själva navet som uppsatsen kretsar kring.

När man ska formulera syftet så bör detta vara formulerat som en "att ..." sats.

Exempel

Syfte:

Att jämföra hur förskolor med olika pedagogik arbetar med fri lek

Ett tips är att formulera syftet som en jämförelse mellan några saker, det gör oftast diskussionen kring resultaten mycket intressantare

Man kan jämföra barn/elever

• i olika åldrar
• med olika social bakgrund
• som utsätts för olika pedagogik
• med olika språkbakgrund
• av olika kön

Frågeställningarna är till för att precisera syftet.

Exempel

Frågeställningar:

Hur mycket tid används för fri lek i Walldorf respektive Reggio Emilia inspirerade förskolor?
Vilka typer av fri lek leker barn inom- respektive utomhus i Walldorf respektive Reggio Emilia inspirerade förskolor?

Observera att frågeställningarna fortfarande är övergripande och vanligen inte de frågor som man direkt ställerom man använder intervju eller enkät.

(Det är inte nödvändigt att formulera frågeställningar i alla sammanhang heller. Om man exempelvis arbetar med "Grounded Theory" så växer snarare de teman fram som man skriver om, utifrån de observationer och intervjuer man gjort. Det är alltså vanligen inte så att man har formulerat dem på förhand.)

Det som är viktigt är att fundera igenom metoden i detta sammanhang så att man verkligen kan besvara syfte och frågeställningar med den metod man väljer.

Ofta upptäcker man att man måste formulera om syfte och frågeställningar lite när man har kommit en bit och verkligen börjar veta vad man gör.

På samma sätt blir det oftast nödvändigt att fylla på med mer litteratur (och kanske stryka en del litteratur) i introduktionsavsnittet, när man upptäcker vad man verkligen undersökt och fått svar på.