Att granska ... en kvalitatitv artikel

Följande gång bygger i huvudsak på Forsberg & Wengström (se föregående bloggpost) De punkter som är i spärrad stil tycker jag främst ligger till grund för en värdering av arbetet.

A Syftet med studien

- Vilken kvalitativ metod har använts

- Är designen för studien relevant för att besvara syftet?

B Undersökningsgrupp

- Är urvalskriterier tydligt beskrivna

- Var genomfördes undersökningen?

- Hur kontaktades undersökningspersonerna?

- Vilken urvalsmetod användes?

- Beskriv undersökningsgruppen (främst ålder och kön samt andra relevanta variabler)

- Är undersökningsgruppen lämplig för studien?

C Metod för datainsamling

- Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang det skedde).

- Beskrivs metoderna för datainsamlingen tydligt?

- Vilken datainsamlingsmetod användes?

- Är data systematiskt insamlade?

D Dataanalys

- Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?

- Kommentarer om resultatbeskrivning

- Är resultaten diskuterade?

- Är resultaten trovärdiga? pålitliga?

- Finns stabilitet och överensstämmelse?

- Är teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data?

E. Utvärdering

- Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?

- Stöder insamlade data de resultat som forskaren beskriver?

- Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?

- Vilken slutsats drar författaren?

- Håller du med om slutsatserna?

- Ska artikeln inkluderas i din litteraturstudie?

Att granska kvaliteten i artiklar

När man läser redovisningar av vetenskapliga studier så bör man göra en värdering av kvaliteten i den text man läser. Precis hur detta ska ske finns inte så mycket text om, men en bra bok (och kanske den enda bok som finns i ämnet på svenska) är

Forsberg, C & Wengström, Y. (2008), Att göra systematiska litteraturstudier, Stockholm, Natur och Kultur.

(Gör gärna en liten sökning på dessa författarnamn på någon bokhandel, man kan komma över boken till ett mycket måttligt pris)

Jag ska, utifrån denna bok, återkomma till hur man kan bygga upp granskningsprotokoll för vetenskapliga arbeten.

Pilotstudie

Jag gissar att ni inte hunnit fundera så väldigt mycket över uppsatsskrivandet än. Men OM ni råkar kika in på denna blogg och OM ni råkar vara ute på den skola eller så där ni gör VFU, så kan ni ju kanske hinna med en liten pilotstudie.

En pilotstudie är en liten teststudie där man exempelvis provar att intervjua den typ av personer man tänkte sig att intervjua. Eller man kanske gör en test-enkät som man låter några personer fylla i och sedan tycka till om.

Även den enklaste lilla pilotstudie kommer att hjälpa dig att göra en bättre enkät (eller intervju), även om det bara var moster Ester som fick svara när du var över på kafferep i söndags.

Hur man söker artiklar

Jag har gjort i ordning en powerpoint-presentation som jag använder i en kurs om hur man som nybörjare söker och läser artiklar. Jag hoppas att den kan ge viss info även till andra studenter (främst i mina kurser, eller de som läser självständigt arbete)

Hoppas "uppladdningen" funkar nu :)

Här är presentationen (har varit tvungen att ta bort länken då den inte funkar utan leder fel)

Det är en liten irriterande räknare på sidan som kommer upp, som räknar ner sekunder, detta för att jag är för snål för att betala för denna tjänst. Men efter sådär 30 sekunder är det klart.

Klicka på download på sidan som kommer upp

Kör helst filen som powerpointpresentation dvs klicka på den lilla "projektionsduken" som brukar finnas som tredje ruta i hörnet längst ner till vänster på powerpointsidan.

Lathund för läsbarhet

Här följer några tips för att förbättra läsbarheten i din text:

1) Skriv om varje tema på ett ställe.

2) Korta meningarna. Se till att nästan ingen mening är längre än 20 ord.

3) Se till att det finns ett tydligt subjekt i varje mening = Varje mening ska ha subjekt och predikat. Det ska alltså vara solklart vem som säger, gör eller tycker något. (Här är några ord du kan söka efter med sökfunktionen i ditt ordbehandlingsprogram. "Några", "Andra", "Här", "Dessa", "Det", "De", eller "Dem")

4) Kontrollera att meningarna har aktiv form. Titta efter "har .... xx-it", ändelsen "-ande", står subjektet tidigt i meningen (vilket underlättar)?

4) Kontrollera också att du har årtal vid varje referens.

Tack till vårens uppsatsförfattare

Tack för att jag har fått förmånen att vara er handledare. Att handleda är bland det roligaste man kan göra som universitetslärare (tycker i alla fall jag). Det innebär ju att följa människor som har en idé fram till dess de undersökt och uttryckt denna idé i ett färdigt arbete.

För mig är det intressant för att jag får lära mig om så många nya ämnen och just att följa processen i tänkandet är väldigt fascinerande. Jag hoppas ni går vidare i livet med lite mer kunskaper och självsäkerhet när det gäller ert yrke och skrivande och jag hoppas ni kan tillämpa de kunskaper ni fått i kursen självständigt arbete på olika sätt.

Dessutom hoppas jag att erfarenheten att skriva inte har varit alltför avskräckande så att ni (helst) gärna grabbar pennan för att utreda, undersöka och tycka om saker och ting.

Hälsningar

- Eva

Konst, forskning, etik och politik

Denna lilla text kommer inte att handla så mycket om skrivråd som det brukar i denna blog. I denna text tänkte jag istället behandla mina tankar kring den etikdiskussion som pågått under våren kring speciellt konstfackstudenternas projekt.

Efter att ha läst Anna Odells berättelse kring bakgrunden till sitt konstverk (det fejkade självmordsförsöket och intagningen på en psykiatrisk akutmottagning) tycker jag att hon gjort ett genialt konstverk. Konstverket är en iscensättning av hennes eget tidigare (för 10 år sen eller mer) självmordsförsök och vad hon då upplevde. Konstverket illustrerar att vi nu, när hon är frisk, lyssnar på henne, medan att hon då, när hon verkligen utsattes för tvångsvård inte blev hörd. Det är ett starkt konstverk och djupt gripande. Dessutom riktar konstverket en knivskarp udd av kritik mot en samhällsinstitution, och det är något jag tycker konst ofta gör för lite av i dessa dagar. Jag hoppas att Anna Odell inte får något rättsligt efterspel till det hon gjort, för konst av detta slag tycker jag på ett viktigt sätt kompletterar det vi kan tillföra genom forskning (med våra etiska regler).

När jag har funderat kring konstnären NOGs verk så tycker jag också att det konstverket har en viktig politisk udd. Den handlar ju om VEM som äger det offentliga rummet? Och vad händer om vi gör det offentliga rummet till vårt? (Och på ett sätt, varför skulle det inte vara det?) Även det är viktig politisk konst i mina ögon.

Däremot har jag fortfarande en stark kritik gentemot den DI student som läste porrnoveller för småbarn för något år sedan. Där tycker jag att etiska principer om att skydda svagare personer exempelvis finns som bakgrund till mina invändningar. Dessutom kan jag inte se något av politisk kritik som skulle kunna rättfärdiga konstverket.

Sammantaget kan jag tycka att konst är viktig för att den kan lyfta fram saker som vi genom forskning ibland inte har möjlighet att komma åt. Och dessutom lyfter ibland konsten frågor till diskussion på ett sätt som samhällsforskare bara kan drömma om. Jag tycker däremot att man alltid, även när det gäller konst, ska tänka på effekterna för tredje man och att de inte ska komma till skada.

Tabeller och Figurer

För det första - vad är en tabell? Jo en tabell ser lämpligen ut på följande vis (se Tabell 1).

Tabell 1. Nätbaserad hälsogemenskap på olika webbplatser.

Och hur ser då  en figur ut? (Se Figur 1).

Figur 1. Andel substantiv, attribut och adverb i tre olika typer av texter.

Ovan här så ville jag alltså illustrera att en tabell innehåller bokstäver och siffror och helst bara vågräta linjer. Tabellrubriken skrivs OVANFÖR tabellen på det sätt som illustreras.

En figur kan vara (som ovan) ett stapeldiagram, men det kan också vara kurvor, cirkeldiagram, "paj-diagram" eller inprickade värden i ett koordinatsystem (för att nämna några). Även foton, kartor och teckningar kallas för figurer i vetenskapliga texter. Figurrubriker skrivs till skillnad från tabellrubriker UNDER figuren.

Lägg också märke till att man måste hänvisa till tabeller och figurer i den löpande texten, samt förklara det viktigaste innehållet i tabellen eller figuren i text (vilket jag nu inte gjorde ovan).

När ska man då använda tabeller och figurer? 

Här gäller rörighetstumregeln.

När din TEXT börjar bli rörig (med exempelvis för mycket siffror) - Gör en TABELL.

När din TABELL börjar bli rörig - Gör en FIGUR.

Ibland kan man ju också vilja att göra en slående illustration till något, och det är OK. Lite fånigt blir det i vissa fall när det man vill illustrera lika väl kan skrivas ut (undvik det då), som om man exempelvis gör ett stapeldiagram för att illustrera att i studien deltog 14 flickor och 12 pojkar.

De - Dem när ska det vara vad?

Ibland känner jag verkligen att jag skulle vilja vara en grammatikfröken så att jag kunde förklara grammatikregler på ett bra sätt.

Men jag försöker ändå (som novisen vid spisen)

DE är subjektsform vilket innebär att ordet syftar på personer som GÖR något

DEM är objektsform och det innebär att ordet syftar på personer som det HÄNDER NÅGOT med.

Exempel när det gäller DE

• De går i skolan.
• De önskar sig julklappar
• De vill veta mera
  

När det gäller DEM, så står det ofta ord som åt, till,  för eller av innan det ska vara ordet DEM (objektsformen):

• Mamma lagade frukost åt dem
  
• Han gav böcker till dem
  
• Fröken läste för dem
  
• Vi vinkade av dem

Det kan också ofta bara stå ett verb strax före DEM men det är tydligt att det är ett annat ord som är subjekt

• Vi (subjekt) ska hjälpa dem
  
• Jag (subjekt) önskar dem allt gott
  

Det kan stå ett verb före subjektet men det är solklart att ordet ska vara ett subjekt och då ska det vara DE

• Springer de snabbt?
  
• Nu skickar de in sina deklarationer.
  

Jag hoppas att detta kanske hjälpte lite

Tips för att undvika särskrivningar

Ett sätt för att kanske komma på om ord ska särskrivas eller ej kan vara att du läser orden högt.

Det ÄR en skillnad på

efter tänksam --- eftertänksam

till frågade --- tillfrågade

syn punkter --- synpunkter

direkt kontakt --- direktkontakt

ute miljö --- utemiljö

reklam kampanjer --- reklamkampanjer

Siffror

Antal upp till 10-12 skrivs vanligen ut med bokstäver.

• Sju föräldrar ansåg ....
  

Högre antal skrivs med siffror 

• Inom 34 familjer hade man ...
  

Om man jämför ett "lägre" och ett "högre" antal använder man siffror 

• Ibland flickorna ansåg 5 att betyg var viktigt men bland pojkarna var det 24 som hade den åsikten ...
  

Meningar bör inte inledas med siffror utan man får lägga till något småord för att undvika detta

Istället för: 

• 15 klasser hade klassråd 

.... skriv 

• I 15 klasser hade man klassråd
  

Påminnelse - tempus

Tempus betyder ju "tid" och det handlar om i vilken "tidszon" olika händelser har skett.

När det gäller uppsatser så beskriver Syfte och Frågeställningar vad som SKA göras

Exempelvis: Att undersöka skolbarns syn på lektioner i historia.

Metoden beskriver vad som har gjorts, dåtid

Resultatet beskriver vad du fann, dåtid

Introduktionen däremot (utom när du talar om din undersökning ... ex. syftet var att undersöka ...)

Även Diskussionen är i nutid ... utom när du talar om din undersökning (se ovan)

Såga mig längs fotknölarna ...

Då och då möter jag studenter som skriver texter där de ursäktar sig hela tiden och i detalj beskriver i alla avseenden de inte har gjort en helt fantastisk uppsats. Oftast handlar det också om saker de INTE gjort.

Om du läser detta och på minsta vis känner igen dig,

Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.

Med risk att jag nu får konstiga googleannonser så skulle jag vilja kalla detta för uppsatsmasochism och sådant är inte något plus i en uppsats. I det avsnitt som jag kallar för metoddiskussion och som ligger under diskussionen bör du, (istället för att försöka begå harakiri med uppsatsen), försöka förklara varför din uppsats är klok och förståndig och väl genomförd metodiskt och att man bör fästa avseende vid den och vid vad du skriver.

Man kan ju undra varför det är så många som blir uppsatsmasochister och kanske är en anledning att man börjar förstå forskningsmetodik och inser sina egna svagheter. Kanske finns också en längtan efter att någon annan ska erkänna det man gör trots allt, eller kanske är det falsk blygsamhet? I vilket fall som helst är det inte något tilltalande inslag i uppsatser, så igen ....

Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.

Övergångsställen

När man börjar komma en bit i sin uppsats och har skrivit färdigt stycken om olika ämnen kan det vara dags att börja tänka på övergångsställen. Övergångsställen är ställen i texten där man byter ämne och i värsta fall kan dessa ställen komma plötsligt och lite obegripligt för läsaren. Det är där du bör tänka på läsaren och lägga in någon mening eller två för att föra tankarna till det nya ämne du tänker behandla.

Generellt kan det också vara bra att i början av större delar i uppsatsen förklara lite av upplägget av texten i den aktuella delen, även detta för att göra texten mer lättbegriplig för läsaren. I början av resultatdelen i uppsatsen kan man kanske förklara vilka teman man disponerat texten efter, eller om det är en kvantitativ uppsats kanske man börjar med bakgrundsdata för att därefter gå in i mer komplicerade analyser.

Egentligen handlar övergångsställen om att göra texten mer sammanhängande och begriplig för läsaren, så tänk på att skriva övergångsmeningar här och där, där du byter ämne.

Definitioner

Ibland är det bra att skriva ut några definitioner (ibland, speciellt i kvantitativa studier kallas det operationella definitioner) och frågan är var man bäst gör det då?

Om det är väldigt viktiga definitioner att förstå redan i början av uppsatsen kan man ju kanske lägga definitionen inom parentes där ordet först dyker upp.

Om det är definitioner som man använder för att arbeta med sina resultat tycker jag att det ofta fungerar bra att lägga dessa definitioner under en särskild rubrik strax efter "syfte" och "frågeställningar" och före "metod".

Definitioner handlar om hur precis NI använder ett visst ord precis NU i denna uppsats. Ordet "barn" kan avse barn i en speciell ålder exempelvis. Det är alltså inte nödvändigtvis en ordboksdefinition som behövs, även om det kan vara på sin plats ibland.

Det är ingen ordning på mig ... jag skriver överallt samtidigt ... :(

Jo det är ordning på dig. När man gör en vetenskaplig uppsats så är det just så man gör.

Uppsatser skrivs inte från början till slut utan uppsatser skrivs överallt samtidigt.

Oftast är det dock bra att börja med att skriva syfte och frågeställningar, och att därefter skriva metod så mycket man kan. När man gjort sin undersökning börjar man skriva resultat, och sen får man fixa till metoden så att det verkligen står hur man gjorde där (för det brukar sällan bli precis som man tänkte från början).

När resultatet börjar ta form kan man fylla på med material till introduktionen, för det bästa är att introduktionen handlar om samma fenomen som man funnit i sitt resultat.

Slutligen diskuterar man vad man funnit och återanknyter till introduktionen.

Nå men måste man inte ha läst in sig på litteraturen och skrivit introduktionen först? Ja, lite bra är det ju om man kommit en bit där, men ofta upptäcker man att man ändå borde fylla på med lite mer litteratur för att man faktiskt inte riktigt läst om det som dyker upp i de egna resultaten.

Så alla som har ett stygn i självförtroendet för att ni tycker ni är röriga när ni skriver överallt. Det är ni inte. Det är så man gör. (De flesta).

Den Högtidliga Vetenskapen

Ibland får man för sig att forskare skriver på grekiska eller något annat svårt språk och många studenter försöker då öka vetenskapligheten i sina arbeten genom att använda krångliga ord och tjusiga termer. (Eller modeord från vissa forskare som exempelvis "post-strukturalistisk" eller "hermeneutisk")

Gör INTE det.

Bra uppsatser brukar vara skrivna med så enkla ord som möjligt och exakta termer där det behövs (och det kanske är det som fått folk att tro att det ska vara obegripligt för att vara vetenskapligt)

En riktigt bra uppsats är en som är lättbegriplig och har tydliga resultat. En sådan uppsats blir lättare att uppnå genom att du tänker på att:

• Använda enkel meningsuppbyggnad och undvika bisatser
• Skriva korta meningar
• Om du kan välja på två ord - använd det enklare
• Använd aldrig ord som du inte exakt förstår själv
• Ha tydliga subjekt i meningar (inte använda oklara pronomen som: den, de, dessa som man inte vet vad de syftar på exempelvis)
• Definiera hur du använder termer (exempelvis ordet "barn" i en uppsats kan syfta på barn i åldern 4-5 år)
• Att INTE variera hur du benämner personer (Alltså en intervjuad kvinna får heta "Intervjuperson A" rakt igenom, inte ibland "mamman", "kvinnan" eller "42-åringen")

Som läsare är jag ohyggligt korkad och det minsta jag begär av mina uppsatsskribenter är att de ska skriva så att jag förstår.

Det ena du gjort, Det andra du tänkt ...

Men, din uppsats handlar om vad du GJORT. Alltså, du behöver inte beskriva allt du tänkte från början men som inte riktigt blev så. Det du kommer att bedömas för är det du faktiskt gjort, och det är det du ska beskriva i metodavsnittet.

När du skriver din metoddiskussion i diskussionsdelen av uppsatsen är avsikten att du helst ska kunna argumentera för att din uppsats är noggrann och välgjord och att det därför finns anledning att fästa tilltro till dina resultat. Inte heller här bör du ta upp sånt du av olika skäl inte gjorde.

Och slutligen Syftet ... Se till att syftet stämmer överens med Metod, Resultat och Diskussion. Syftet och frågeställningarna är inte Heliga Texter som inte får röras utan de bör korrigeras om undersökningen inte ser ut som det var tänkt från början (och det gör undersökningar nästan aldrig).

Tips till ovana skribenter (av Karin Sandqvist)

När man ska skriva en litteraturredovisning behöver man ofta ord som är mer precisa eller uttrycksfulla än "tycker", vilket är ett ord som är så slappt att det bör undvikas. Nedan är en lista på ord och uttryck som kan vara användbara (jag utgår från att innebörden och stilvärdet inte behöver förklaras).

Enligt

Hävda, påstå, anse, inse, mena, resonera, se, se det som, förstå, förstå det som, vara övertygad om,

framhäva, poängtera, framhålla, understryka, lägga tonvikt vid,

intressera sig för, fokusera på, belysa, återkomma till, observera, notera,

anta, framlägga hypotes, kasta fram en hypotes, tänka sig, göra tankeexperiment,

ta för givet, utgå ifrån, vara inställd på, vara säker på,

opponera sig emot, ha en avvikande uppfattning, motsäga, förneka, attackera, ifrågasätta,

vara eniga om, vara överens om,

lägga fram bevis, stödja sig på, dra slutsatsen att, sluta sig till,

skilja mellan, göra en distinktion mellan, kontrastera,

likställa, sammanföra,

ignorera, förbise, begränsa sig till, underlåta,

perspektiv, utgångspunkt,

gemensamma drag, likheter, överensstämmelse,

i enlighet med, i motsats till, i avseende på.

Dubbeltratten

Detta är ett sätt att organisera introduktionsavsnittet i uppsatsen som jag lärt mig av en av mina gamla handledare och som jag tycker är bra. En tratt är ju en grej där man lägger en hög av exempelvis sylt upptill och sen sipprar det ut en snygg stråle nertill. Högen är alltså det material man vill dra ut varför man skrev uppsatsen ur och strålen är syftet och frågeställningarna.

.

Dubbeltratten är då en grej där en tratt står upp och ner ovanpå den vanliga tratten. Det är alltså en smal grej överst, en bred i mitten och en smal på slutet. Detta symboliserar att man först skriver syftet och eventuellt frågeställningar kortfattat, sedan skriver olika motiveringar till VARFÖR detta syfte är viktigt och att man sedan slutar med att skriva syftet igen samt frågeställningar.

.

Finessen med detta är att läsaren från början vet vad uppsatsen handlar om och att det blir lättare för skribenten att förstå vilka typer av argument som det är bra att ha som skäl till att syftet och uppsatsen är viktiga.

Klippa och klistra

När man sitter och tittar på sin skärm och använder sitt ordbehandlingsprogram så finns ju funktionerna klippa och klistra som är bra att ha. Ofta är det ändå så att man inte riktigt har överblick över sin text eftersom man bara ser lite på skärmen. Följande är ett knep på hur man kan få ordning på texten i stort.

Du tar helt enkelt hela din introduktion (det brukar ofta vara introduktionen som är lite knepig att disponera) och skriver ut den och därefter klipper du av texten i stycken som handlar om samma sak. Lägg alla bitar som handlar om samma sak tillsammans.

Lägg sen ut alla bitar på ett stort bord framför dig. Försök fundera över vad som verkar vara en logisk ordning att berätta olika saker i. Lägg bitarna i denna ordning. Fundera igen, verkar detta bli bra, stuva kanske om igen.

När du fixat om alla bitar på bordet så att det verkar bli en bra ordning gör du samma sak i din dator. Skriv övergångar mellan meningar och stycken så att texten hänger ihop väl.

Sverige och det svenska ...

När man skriver om Sverige så ska det vara stor bokstav, när man skriver om det svenska ... liten. Detta beror på att Sverige i första fallet är att betrakta som ett egennamn där man ju brukar använda stor bokstav.

Däremot så talar man svenska, och har svenskt pass exempelvis.

Om du undrar om det ska vara stor bokstav, så fundera över om det är Sverige som land som du tänkte tala om?