Att granska kvaliteten i artiklar

När man läser redovisningar av vetenskapliga studier så bör man göra en värdering av kvaliteten i den text man läser. Precis hur detta ska ske finns inte så mycket text om, men en bra bok (och kanske den enda bok som finns i ämnet på svenska) är

Forsberg, C & Wengström, Y. (2008), Att göra systematiska litteraturstudier, Stockholm, Natur och Kultur.

(Gör gärna en liten sökning på dessa författarnamn på någon bokhandel, man kan komma över boken till ett mycket måttligt pris)

Jag ska, utifrån denna bok, återkomma till hur man kan bygga upp granskningsprotokoll för vetenskapliga arbeten.

Pilotstudie

Jag gissar att ni inte hunnit fundera så väldigt mycket över uppsatsskrivandet än. Men OM ni råkar kika in på denna blogg och OM ni råkar vara ute på den skola eller så där ni gör VFU, så kan ni ju kanske hinna med en liten pilotstudie.

En pilotstudie är en liten teststudie där man exempelvis provar att intervjua den typ av personer man tänkte sig att intervjua. Eller man kanske gör en test-enkät som man låter några personer fylla i och sedan tycka till om.

Även den enklaste lilla pilotstudie kommer att hjälpa dig att göra en bättre enkät (eller intervju), även om det bara var moster Ester som fick svara när du var över på kafferep i söndags.

Hur man söker artiklar

Jag har gjort i ordning en powerpoint-presentation som jag använder i en kurs om hur man som nybörjare söker och läser artiklar. Jag hoppas att den kan ge viss info även till andra studenter (främst i mina kurser, eller de som läser självständigt arbete)

Hoppas "uppladdningen" funkar nu :)

Här är presentationen (har varit tvungen att ta bort länken då den inte funkar utan leder fel)

Det är en liten irriterande räknare på sidan som kommer upp, som räknar ner sekunder, detta för att jag är för snål för att betala för denna tjänst. Men efter sådär 30 sekunder är det klart.

Klicka på download på sidan som kommer upp

Kör helst filen som powerpointpresentation dvs klicka på den lilla "projektionsduken" som brukar finnas som tredje ruta i hörnet längst ner till vänster på powerpointsidan.

Lathund för läsbarhet

Här följer några tips för att förbättra läsbarheten i din text:

1) Skriv om varje tema på ett ställe.

2) Korta meningarna. Se till att nästan ingen mening är längre än 20 ord.

3) Se till att det finns ett tydligt subjekt i varje mening = Varje mening ska ha subjekt och predikat. Det ska alltså vara solklart vem som säger, gör eller tycker något. (Här är några ord du kan söka efter med sökfunktionen i ditt ordbehandlingsprogram. "Några", "Andra", "Här", "Dessa", "Det", "De", eller "Dem")

4) Kontrollera att meningarna har aktiv form. Titta efter "har .... xx-it", ändelsen "-ande", står subjektet tidigt i meningen (vilket underlättar)?

4) Kontrollera också att du har årtal vid varje referens.

Tack till vårens uppsatsförfattare

Tack för att jag har fått förmånen att vara er handledare. Att handleda är bland det roligaste man kan göra som universitetslärare (tycker i alla fall jag). Det innebär ju att följa människor som har en idé fram till dess de undersökt och uttryckt denna idé i ett färdigt arbete.

För mig är det intressant för att jag får lära mig om så många nya ämnen och just att följa processen i tänkandet är väldigt fascinerande. Jag hoppas ni går vidare i livet med lite mer kunskaper och självsäkerhet när det gäller ert yrke och skrivande och jag hoppas ni kan tillämpa de kunskaper ni fått i kursen självständigt arbete på olika sätt.

Dessutom hoppas jag att erfarenheten att skriva inte har varit alltför avskräckande så att ni (helst) gärna grabbar pennan för att utreda, undersöka och tycka om saker och ting.

Hälsningar

- Eva

Konst, forskning, etik och politik

Denna lilla text kommer inte att handla så mycket om skrivråd som det brukar i denna blog. I denna text tänkte jag istället behandla mina tankar kring den etikdiskussion som pågått under våren kring speciellt konstfackstudenternas projekt.

Efter att ha läst Anna Odells berättelse kring bakgrunden till sitt konstverk (det fejkade självmordsförsöket och intagningen på en psykiatrisk akutmottagning) tycker jag att hon gjort ett genialt konstverk. Konstverket är en iscensättning av hennes eget tidigare (för 10 år sen eller mer) självmordsförsök och vad hon då upplevde. Konstverket illustrerar att vi nu, när hon är frisk, lyssnar på henne, medan att hon då, när hon verkligen utsattes för tvångsvård inte blev hörd. Det är ett starkt konstverk och djupt gripande. Dessutom riktar konstverket en knivskarp udd av kritik mot en samhällsinstitution, och det är något jag tycker konst ofta gör för lite av i dessa dagar. Jag hoppas att Anna Odell inte får något rättsligt efterspel till det hon gjort, för konst av detta slag tycker jag på ett viktigt sätt kompletterar det vi kan tillföra genom forskning (med våra etiska regler).

När jag har funderat kring konstnären NOGs verk så tycker jag också att det konstverket har en viktig politisk udd. Den handlar ju om VEM som äger det offentliga rummet? Och vad händer om vi gör det offentliga rummet till vårt? (Och på ett sätt, varför skulle det inte vara det?) Även det är viktig politisk konst i mina ögon.

Däremot har jag fortfarande en stark kritik gentemot den DI student som läste porrnoveller för småbarn för något år sedan. Där tycker jag att etiska principer om att skydda svagare personer exempelvis finns som bakgrund till mina invändningar. Dessutom kan jag inte se något av politisk kritik som skulle kunna rättfärdiga konstverket.

Sammantaget kan jag tycka att konst är viktig för att den kan lyfta fram saker som vi genom forskning ibland inte har möjlighet att komma åt. Och dessutom lyfter ibland konsten frågor till diskussion på ett sätt som samhällsforskare bara kan drömma om. Jag tycker däremot att man alltid, även när det gäller konst, ska tänka på effekterna för tredje man och att de inte ska komma till skada.

Tabeller och Figurer

För det första - vad är en tabell? Jo en tabell ser lämpligen ut på följande vis (se Tabell 1).

Tabell 1. Nätbaserad hälsogemenskap på olika webbplatser.

Och hur ser då  en figur ut? (Se Figur 1).

Figur 1. Andel substantiv, attribut och adverb i tre olika typer av texter.

Ovan här så ville jag alltså illustrera att en tabell innehåller bokstäver och siffror och helst bara vågräta linjer. Tabellrubriken skrivs OVANFÖR tabellen på det sätt som illustreras.

En figur kan vara (som ovan) ett stapeldiagram, men det kan också vara kurvor, cirkeldiagram, "paj-diagram" eller inprickade värden i ett koordinatsystem (för att nämna några). Även foton, kartor och teckningar kallas för figurer i vetenskapliga texter. Figurrubriker skrivs till skillnad från tabellrubriker UNDER figuren.

Lägg också märke till att man måste hänvisa till tabeller och figurer i den löpande texten, samt förklara det viktigaste innehållet i tabellen eller figuren i text (vilket jag nu inte gjorde ovan).

När ska man då använda tabeller och figurer? 

Här gäller rörighetstumregeln.

När din TEXT börjar bli rörig (med exempelvis för mycket siffror) - Gör en TABELL.

När din TABELL börjar bli rörig - Gör en FIGUR.

Ibland kan man ju också vilja att göra en slående illustration till något, och det är OK. Lite fånigt blir det i vissa fall när det man vill illustrera lika väl kan skrivas ut (undvik det då), som om man exempelvis gör ett stapeldiagram för att illustrera att i studien deltog 14 flickor och 12 pojkar.