Tack docent Karin Sandqvist för denna beskrivning.
Abstrakt eller Sammanfattning på c:a en halv sida ska finnas precis efter omslagssidan.. Den ska innehålla kärnan av syfte, metod, resultat. Alltså ett kortkort kondensat av undersökningen, men där det ändå framgår vad man har gjort och resultatet. Man ska ange t.ex ange hur många som blev intervjuade, om de var t.ex lärare eller föräldrar, och vad de sade, vad undersökningen kom fram till. Nyckelord ska också med på denna sida
Innehåll En innehållsförteckning ska finnas med alla rubriker och underrubriker. Obs. det ska stå ’Innehåll’, ej ’Innehållsförteckning’'
Förord. Om man vill kan man ha med ett förord där man får vara personlig, berätta om känslor som ledde till intresset för ämnet och t ex tacka sin handledare.
Inledning Kort, en sida eller så, där man placerar undersökningsproblemet i ett sammanhang, t ex i samhället .
(Kommentar från Eva, jag brukar föredra att slå ihop inledning och litteratur/annan bakgrund och kalla denna del för introduktion. Det är till rätt stor del en fråga om den "tradition" man är ifrån, hur man väljer att göra med detta)Syfte och frågeställning(ar) är en sidmässigt kort del med en central ställning. I texten passar det ibland bra att placera syfte och frågeställningar direkt
efter inledningen. Ibland är det bättre att placera det efter teorier/tidigare forskning (litteraturdelen), särskilt om man bygger vidare på tidigare forskning i frågeställningarna. Då bör man ändå t.ex. i inledningen peka ut syftet mer allmänt.
Litteratur eller annan bakgrund. Här ska man visa att man vet vad som gjorts och skrivits tidigare, både empiriskt och teoretiskt, eller t.ex. skolhistoriskt. Ofta kan flera olika huvudrubriker behövas, och här har man stor frihet, ingen rubrik måste t.ex. heta Litteratur, men innehållet ska stämma med sin rubrik och underrubrik. Ibland relevant att beskriva hur man har sökt litt. Kan innehålla t.ex. tidigare empirisk forskning, debatt, teorier, läroplaner, eller bakgrund av annat slag.
OBS. Försök göra litteraturdelen ’smal’, d.v.s med
direkt relevans för er undersökning. Sök efter undersökningar som liknar er egen. Det är mera sällan som stora teoretiker som Piaget och Vygotskij har direkt relevans. Observera också att primärkällor, typ artiklar i vetenskapliga tidskrifter, är bättre än andrahandskällor, typ kursböcker av Bör-text-karaktär.
Resonera om vad som finns i litteraturen – t.ex. likheter och skillnader mellan olika författare. Det är tillåtet kritisera litteraturen – även läroplaner och styrdokument. Sina egna reflektioner och resonemang ska man ha med – men inte tyckande, personliga preferenser och övertygelser.
Metod. Denna del handlar och forskningsmetoden, inte om t.ex. en undervisningsmetod man intresserar sig för, vilken i så fall ska beskrivas i litteraturdelen under lämplig rubrik.
Här beskriver man sin undersöknings uppläggning och hur man har gått tillväga med datainsamlingen i undersökningen, som är ens nya bidrag till Vetenskapen. Referera också till något relevant verk om forskningsmetod. Inte fel att redovisa sina överväganden och resonemang, varför man beslöt att göra som man gjorde. Metoddelen skrivs aldrig i presens (nu-tid), utan i imperfekt (då-tid) ’Vi beslöt ….’
Beskriv urval av t.ex. intervjupersoner (hur fick man tag på dem? Hur påverkar urvalsmetoden resultaten, kan man tänka sig?) Urval av situationer att observera? Hur många? Vilken sorts personer? (eller vilken sorts barnböcker, ifall ens empiriska undersökning gäller barnböcker.)
Beskriv datainsamlingens genomförande (hur gick intervjuerna, observationerna till?) Vilken typ av frågor? Hur lång tid? Ips och de observerades reaktioner? Avsteg från det man planerat?
Obligatoriskt är att referera till Vetenskapsrådets etikregler, samt beskriva hur man tillgodosett de fyra huvudkraven från Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådets Forskningsetiska principer.
Resultat. Denna del ska vara en utförlig, noggrann och systematisk presentation av det insamlade materialet. Ofta har man gjort något slags bearbetning av det insamlade rådatat. Man kan ha gjort en sammanställnng av observationer i siffror, eller en indelning av intervjusvar. Man ska förklara hur man har gjort, och tolka (eller ’uttrycka’) sifferresultat i ord, men i resultatdelen ska man i övrigt inte diskutera eller värdera sina resultat.
Analys. Ibland är det motiverat med en särskilt rubrik’Analys’. I så fall handlar det ofta om att sätta in resultaten i en teoretisk tolkningsram. Bearbetning av materialet kan ske både i Resultat och i Analys. Skillnaden är att Resultat ligger närmare rådata. I Analysen tänker man ett varv till, och relaterar till teorier som man tog upp i början och antog som sina. Mer långtgående tolkningar beskrivs här, inte i Resultat. Ibland passar det att besvara sina frågeställningar här.
Diskussion I denna avslutande del besvarar man undersökningens frågeställningar, om man inte redan gjort det. Dessutom tar man upp vad resultaten kan betyda i ett större sammanhang. Hur skiljer de sig eller stämmer med tidigare forskning? Vad kan de betyda för skolornas arbetssätt? Det brukar också höra till att diskutera metoden: Vad gör att man kan lita på denna undersöknings resultat (eller
inte kan lita på dem)? Har man fått upp ögonen för något nytt som inte fanns med i frågeställningarna från början?
Referenser Alla böcker, artiklar etc som man har refererat till texten ska finnas i referenslistan, men inga andra. Observera att rubriken är Referenser (inte Referenslista eller dylikt) Obs man anger böckers förlagsort – inte deras tryckort.
Bilagor: Viss detaljerad information som tar plats och bryter upp resonemang för mycket kan placeras i bilagor, tex enkätformulär, introduktionsbrev till föräldrar, vissa detaljerade tabeller som inte visar viktiga resultat. Bilagor skall numreras och refereras till i texten.
