När man börjar komma en bit i sin uppsats och har skrivit färdigt stycken om olika ämnen kan det vara dags att börja tänka på övergångsställen. Övergångsställen är ställen i texten där man byter ämne och i värsta fall kan dessa ställen komma plötsligt och lite obegripligt för läsaren. Det är där du bör tänka på läsaren och lägga in någon mening eller två för att föra tankarna till det nya ämne du tänker behandla.
Generellt kan det också vara bra att i början av större delar i uppsatsen förklara lite av upplägget av texten i den aktuella delen, även detta för att göra texten mer lättbegriplig för läsaren. I början av resultatdelen i uppsatsen kan man kanske förklara vilka teman man disponerat texten efter, eller om det är en kvantitativ uppsats kanske man börjar med bakgrundsdata för att därefter gå in i mer komplicerade analyser.
Egentligen handlar övergångsställen om att göra texten mer sammanhängande och begriplig för läsaren, så tänk på att skriva övergångsmeningar här och där, där du byter ämne.
Visar inlägg med etikett Ämne. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ämne. Visa alla inlägg
måndag 4 maj 2009
fredag 12 december 2008
Är-texter och Bör-texter
Ditt uppsatsarbete är en övning i att genomföra och avrapportera forskning, en typisk Är-text.
- Är-texter
- Beskriver - Deskriptiv
- Vill klarlägga
- Nu-läge (eller då-läge)
- Exempel: Forskning, Undersökningar, Reportage, SCB-rapporter
- Bör-texter
- Föreskriver, förordar, Normativ
- Vill ändra, förbättra
- Framåtsyftning
- Exempel: ”Programtexter”, t.ex. Läroplaner, Konventionen om barnets rättigheter, Partiprogram
Utredningar brukar börja med är-text och avslutas med bör-text.
Bör-texter är viktiga i pedagogik och didaktik. Mycket forskning om undervisning och dylikt utgörs av är-texter om bör-texter (Vad har olika personer, inriktningar, tidsperioder för pedagogiska intentioner?)
Beskrivningar av ”goda exempel” är ofta ”är-texter” ytligt sett men med ett underliggande ”bör” – ”så här bör man göra!”
(tack igen till Karin Sandqvist)
måndag 8 december 2008
Stridsäpplet KVANTITET och KVALITET
Borde inte vara något stridsäpple. Först måste man konstatera att bara för att en författare säger sig skriva en kvalitativ studie är det inte givet att den är av god kvalitet. Och ... en kvantitativ studie kan mycket väl vara av god kvalitet.
Kvantitativa och kvalitativa studier har istället att göra med vilken typ av data en forskare / uppsatsskrivare väljer att samla in (och den studie som sedan skapas kan ha olika kvalitet).
Enkelt uttryckt, om en studie innehåller någon form av mängdangivelser eller siffror så har den kvantitativa drag och egentligen är det inget fel med det även i en huvudsakligen kvalitativ studie.
Även i en kvantitativ studie kan det finnas kvalitativa drag, som när man i en enkät avslutar med några öppna frågor som sedan måste kategoriseras och tolkas.
En kvalitativ studie sysslar med att ordna och systematisera data, ofta texter, men det kan exempelvis också vara bilder som att systematisera drag i barnteckningar. Vanligt är att studenter söker efter teman i intervjutexter eller i observationer.
En kvantitativ studie sysslar vanligen med att beskriva, förklara och predicera data med hjälp av siffror.
Det bästa förhållningssättet enligt min mening är att man utgår från vad det är som man vill undersöka, ifrån syfte och frågeställningar, och utifrån dessa utformar sin metod utan att bekymra sig över om metoden är renodlat kvantitativ eller kvalitativ eller någon form av mix av de två.
Kvantitativa och kvalitativa studier har istället att göra med vilken typ av data en forskare / uppsatsskrivare väljer att samla in (och den studie som sedan skapas kan ha olika kvalitet).
Enkelt uttryckt, om en studie innehåller någon form av mängdangivelser eller siffror så har den kvantitativa drag och egentligen är det inget fel med det även i en huvudsakligen kvalitativ studie.
Många av intervjupersonerna angav att ...
Även i en kvantitativ studie kan det finnas kvalitativa drag, som när man i en enkät avslutar med några öppna frågor som sedan måste kategoriseras och tolkas.
En kvalitativ studie sysslar med att ordna och systematisera data, ofta texter, men det kan exempelvis också vara bilder som att systematisera drag i barnteckningar. Vanligt är att studenter söker efter teman i intervjutexter eller i observationer.
En kvantitativ studie sysslar vanligen med att beskriva, förklara och predicera data med hjälp av siffror.
Det bästa förhållningssättet enligt min mening är att man utgår från vad det är som man vill undersöka, ifrån syfte och frågeställningar, och utifrån dessa utformar sin metod utan att bekymra sig över om metoden är renodlat kvantitativ eller kvalitativ eller någon form av mix av de två.
Hur ska jag välja ämne?
Vad ska man tänka på när man väljer ämne? Det kan man ju se på på olika vis, men jag tror att det är viktigt att man väljer ett ämne som fascinerar en, eller som man är nyfiken på, eller som man känner att man skulle ha nytta av att veta mer om när man börjar jobba. I vilket fall som helst måste man ha ett personligt intresse som gör att man kan upprätthålla energin för uppsatsen under en längre period.
Ofta tycks det mig som att uppsatserna blir mer lättjobbade och ofta intressantare om man bygger in en jämförelse av något slag i sitt syfte och sina frågeställningar, så det vill jag rekommendera.
Andra punkter att begrunda är:
Ofta tycks det mig som att uppsatserna blir mer lättjobbade och ofta intressantare om man bygger in en jämförelse av något slag i sitt syfte och sina frågeställningar, så det vill jag rekommendera.
Andra punkter att begrunda är:
- Undersökningen man gör bör på ett tydligt sätt ansluta till det yrke man studerar till (om man går en sådan utbildning)
- Undersökningen får inte bli allför stor utan den tid och de resurser som står till buds måste räcka
- Vid min institution så bör dessutom barn- och ungdomars situation vara i centrum, alltså inte huvudsakligen lärarrollen exempelvis.
Jag kanske lägger till funderingar till denna post senare
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
