tisdag 21 april 2009

Den Högtidliga Vetenskapen

Ibland får man för sig att forskare skriver på grekiska eller något annat svårt språk och många studenter försöker då öka vetenskapligheten i sina arbeten genom att använda krångliga ord och tjusiga termer. (Eller modeord från vissa forskare som exempelvis "post-strukturalistisk" eller "hermeneutisk")

Gör INTE det.

Bra uppsatser brukar vara skrivna med så enkla ord som möjligt och exakta termer där det behövs (och det kanske är det som fått folk att tro att det ska vara obegripligt för att vara vetenskapligt)

En riktigt bra uppsats är en som är lättbegriplig och har tydliga resultat. En sådan uppsats blir lättare att uppnå genom att du tänker på att:
  • Använda enkel meningsuppbyggnad och undvika bisatser
  • Skriva korta meningar
  • Om du kan välja på två ord - använd det enklare
  • Använd aldrig ord som du inte exakt förstår själv
  • Ha tydliga subjekt i meningar (inte använda oklara pronomen som: den, de, dessa som man inte vet vad de syftar på exempelvis)
  • Definiera hur du använder termer (exempelvis ordet "barn" i en uppsats kan syfta på barn i åldern 4-5 år)
  • Att INTE variera hur du benämner personer (Alltså en intervjuad kvinna får heta "Intervjuperson A" rakt igenom, inte ibland "mamman", "kvinnan" eller "42-åringen")

Som läsare är jag ohyggligt korkad och det minsta jag begär av mina uppsatsskribenter är att de ska skriva så att jag förstår.

Det ena du gjort, Det andra du tänkt ...

Men, din uppsats handlar om vad du GJORT. Alltså, du behöver inte beskriva allt du tänkte från början men som inte riktigt blev så. Det du kommer att bedömas för är det du faktiskt gjort, och det är det du ska beskriva i metodavsnittet.

När du skriver din metoddiskussion i diskussionsdelen av uppsatsen är avsikten att du helst ska kunna argumentera för att din uppsats är noggrann och välgjord och att det därför finns anledning att fästa tilltro till dina resultat. Inte heller här bör du ta upp sånt du av olika skäl inte gjorde.

Och slutligen Syftet ... Se till att syftet stämmer överens med Metod, Resultat och Diskussion. Syftet och frågeställningarna är inte Heliga Texter som inte får röras utan de bör korrigeras om undersökningen inte ser ut som det var tänkt från början (och det gör undersökningar nästan aldrig).