Tips till ovana skribenter (av Karin Sandqvist)

När man ska skriva en litteraturredovisning behöver man ofta ord som är mer precisa eller uttrycksfulla än "tycker", vilket är ett ord som är så slappt att det bör undvikas. Nedan är en lista på ord och uttryck som kan vara användbara (jag utgår från att innebörden och stilvärdet inte behöver förklaras).

Enligt

Hävda, påstå, anse, inse, mena, resonera, se, se det som, förstå, förstå det som, vara övertygad om,

framhäva, poängtera, framhålla, understryka, lägga tonvikt vid,

intressera sig för, fokusera på, belysa, återkomma till, observera, notera,

anta, framlägga hypotes, kasta fram en hypotes, tänka sig, göra tankeexperiment,

ta för givet, utgå ifrån, vara inställd på, vara säker på,

opponera sig emot, ha en avvikande uppfattning, motsäga, förneka, attackera, ifrågasätta,

vara eniga om, vara överens om,

lägga fram bevis, stödja sig på, dra slutsatsen att, sluta sig till,

skilja mellan, göra en distinktion mellan, kontrastera,

likställa, sammanföra,

ignorera, förbise, begränsa sig till, underlåta,

perspektiv, utgångspunkt,

gemensamma drag, likheter, överensstämmelse,

i enlighet med, i motsats till, i avseende på.

Dubbeltratten

Detta är ett sätt att organisera introduktionsavsnittet i uppsatsen som jag lärt mig av en av mina gamla handledare och som jag tycker är bra. En tratt är ju en grej där man lägger en hög av exempelvis sylt upptill och sen sipprar det ut en snygg stråle nertill. Högen är alltså det material man vill dra ut varför man skrev uppsatsen ur och strålen är syftet och frågeställningarna.

.

Dubbeltratten är då en grej där en tratt står upp och ner ovanpå den vanliga tratten. Det är alltså en smal grej överst, en bred i mitten och en smal på slutet. Detta symboliserar att man först skriver syftet och eventuellt frågeställningar kortfattat, sedan skriver olika motiveringar till VARFÖR detta syfte är viktigt och att man sedan slutar med att skriva syftet igen samt frågeställningar.

.

Finessen med detta är att läsaren från början vet vad uppsatsen handlar om och att det blir lättare för skribenten att förstå vilka typer av argument som det är bra att ha som skäl till att syftet och uppsatsen är viktiga.

Klippa och klistra

När man sitter och tittar på sin skärm och använder sitt ordbehandlingsprogram så finns ju funktionerna klippa och klistra som är bra att ha. Ofta är det ändå så att man inte riktigt har överblick över sin text eftersom man bara ser lite på skärmen. Följande är ett knep på hur man kan få ordning på texten i stort.

Du tar helt enkelt hela din introduktion (det brukar ofta vara introduktionen som är lite knepig att disponera) och skriver ut den och därefter klipper du av texten i stycken som handlar om samma sak. Lägg alla bitar som handlar om samma sak tillsammans.

Lägg sen ut alla bitar på ett stort bord framför dig. Försök fundera över vad som verkar vara en logisk ordning att berätta olika saker i. Lägg bitarna i denna ordning. Fundera igen, verkar detta bli bra, stuva kanske om igen.

När du fixat om alla bitar på bordet så att det verkar bli en bra ordning gör du samma sak i din dator. Skriv övergångar mellan meningar och stycken så att texten hänger ihop väl.