Ett sätt för att kanske komma på om ord ska särskrivas eller ej kan vara att du läser orden högt.
Det ÄR en skillnad på
efter tänksam --- eftertänksam
till frågade --- tillfrågade
syn punkter --- synpunkter
direkt kontakt --- direktkontakt
ute miljö --- utemiljö
reklam kampanjer --- reklamkampanjer
lördag 9 maj 2009
Siffror
Antal upp till 10-12 skrivs vanligen ut med bokstäver.
Högre antal skrivs med siffror
Om man jämför ett "lägre" och ett "högre" antal använder man siffror
- Sju föräldrar ansåg ....
Högre antal skrivs med siffror
- Inom 34 familjer hade man ...
Om man jämför ett "lägre" och ett "högre" antal använder man siffror
- Ibland flickorna ansåg 5 att betyg var viktigt men bland pojkarna var det 24 som hade den åsikten ...
Meningar bör inte inledas med siffror utan man får lägga till något småord för att undvika detta
Istället för:
- 15 klasser hade klassråd
- I 15 klasser hade man klassråd
Påminnelse - tempus
Tempus betyder ju "tid" och det handlar om i vilken "tidszon" olika händelser har skett.
När det gäller uppsatser så beskriver Syfte och Frågeställningar vad som SKA göras
Exempelvis: Att undersöka skolbarns syn på lektioner i historia.
Metoden beskriver vad som har gjorts, dåtid
Resultatet beskriver vad du fann, dåtid
Introduktionen däremot (utom när du talar om din undersökning ... ex. syftet var att undersöka ...)
Även Diskussionen är i nutid ... utom när du talar om din undersökning (se ovan)
När det gäller uppsatser så beskriver Syfte och Frågeställningar vad som SKA göras
Exempelvis: Att undersöka skolbarns syn på lektioner i historia.
Metoden beskriver vad som har gjorts, dåtid
Resultatet beskriver vad du fann, dåtid
Introduktionen däremot (utom när du talar om din undersökning ... ex. syftet var att undersöka ...)
Även Diskussionen är i nutid ... utom när du talar om din undersökning (se ovan)
tisdag 5 maj 2009
Såga mig längs fotknölarna ...
Då och då möter jag studenter som skriver texter där de ursäktar sig hela tiden och i detalj beskriver i alla avseenden de inte har gjort en helt fantastisk uppsats. Oftast handlar det också om saker de INTE gjort.
Om du läser detta och på minsta vis känner igen dig,
Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.
Med risk att jag nu får konstiga googleannonser så skulle jag vilja kalla detta för uppsatsmasochism och sådant är inte något plus i en uppsats. I det avsnitt som jag kallar för metoddiskussion och som ligger under diskussionen bör du, (istället för att försöka begå harakiri med uppsatsen), försöka förklara varför din uppsats är klok och förståndig och väl genomförd metodiskt och att man bör fästa avseende vid den och vid vad du skriver.
Man kan ju undra varför det är så många som blir uppsatsmasochister och kanske är en anledning att man börjar förstå forskningsmetodik och inser sina egna svagheter. Kanske finns också en längtan efter att någon annan ska erkänna det man gör trots allt, eller kanske är det falsk blygsamhet? I vilket fall som helst är det inte något tilltalande inslag i uppsatser, så igen ....
Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.
Om du läser detta och på minsta vis känner igen dig,
Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.
Med risk att jag nu får konstiga googleannonser så skulle jag vilja kalla detta för uppsatsmasochism och sådant är inte något plus i en uppsats. I det avsnitt som jag kallar för metoddiskussion och som ligger under diskussionen bör du, (istället för att försöka begå harakiri med uppsatsen), försöka förklara varför din uppsats är klok och förståndig och väl genomförd metodiskt och att man bör fästa avseende vid den och vid vad du skriver.
Man kan ju undra varför det är så många som blir uppsatsmasochister och kanske är en anledning att man börjar förstå forskningsmetodik och inser sina egna svagheter. Kanske finns också en längtan efter att någon annan ska erkänna det man gör trots allt, eller kanske är det falsk blygsamhet? I vilket fall som helst är det inte något tilltalande inslag i uppsatser, så igen ....
Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.
måndag 4 maj 2009
Övergångsställen
När man börjar komma en bit i sin uppsats och har skrivit färdigt stycken om olika ämnen kan det vara dags att börja tänka på övergångsställen. Övergångsställen är ställen i texten där man byter ämne och i värsta fall kan dessa ställen komma plötsligt och lite obegripligt för läsaren. Det är där du bör tänka på läsaren och lägga in någon mening eller två för att föra tankarna till det nya ämne du tänker behandla.
Generellt kan det också vara bra att i början av större delar i uppsatsen förklara lite av upplägget av texten i den aktuella delen, även detta för att göra texten mer lättbegriplig för läsaren. I början av resultatdelen i uppsatsen kan man kanske förklara vilka teman man disponerat texten efter, eller om det är en kvantitativ uppsats kanske man börjar med bakgrundsdata för att därefter gå in i mer komplicerade analyser.
Egentligen handlar övergångsställen om att göra texten mer sammanhängande och begriplig för läsaren, så tänk på att skriva övergångsmeningar här och där, där du byter ämne.
Generellt kan det också vara bra att i början av större delar i uppsatsen förklara lite av upplägget av texten i den aktuella delen, även detta för att göra texten mer lättbegriplig för läsaren. I början av resultatdelen i uppsatsen kan man kanske förklara vilka teman man disponerat texten efter, eller om det är en kvantitativ uppsats kanske man börjar med bakgrundsdata för att därefter gå in i mer komplicerade analyser.
Egentligen handlar övergångsställen om att göra texten mer sammanhängande och begriplig för läsaren, så tänk på att skriva övergångsmeningar här och där, där du byter ämne.
torsdag 30 april 2009
Definitioner
Ibland är det bra att skriva ut några definitioner (ibland, speciellt i kvantitativa studier kallas det operationella definitioner) och frågan är var man bäst gör det då?
Om det är väldigt viktiga definitioner att förstå redan i början av uppsatsen kan man ju kanske lägga definitionen inom parentes där ordet först dyker upp.
Om det är definitioner som man använder för att arbeta med sina resultat tycker jag att det ofta fungerar bra att lägga dessa definitioner under en särskild rubrik strax efter "syfte" och "frågeställningar" och före "metod".
Definitioner handlar om hur precis NI använder ett visst ord precis NU i denna uppsats. Ordet "barn" kan avse barn i en speciell ålder exempelvis. Det är alltså inte nödvändigtvis en ordboksdefinition som behövs, även om det kan vara på sin plats ibland.
Om det är väldigt viktiga definitioner att förstå redan i början av uppsatsen kan man ju kanske lägga definitionen inom parentes där ordet först dyker upp.
Om det är definitioner som man använder för att arbeta med sina resultat tycker jag att det ofta fungerar bra att lägga dessa definitioner under en särskild rubrik strax efter "syfte" och "frågeställningar" och före "metod".
Definitioner handlar om hur precis NI använder ett visst ord precis NU i denna uppsats. Ordet "barn" kan avse barn i en speciell ålder exempelvis. Det är alltså inte nödvändigtvis en ordboksdefinition som behövs, även om det kan vara på sin plats ibland.
tisdag 28 april 2009
Det är ingen ordning på mig ... jag skriver överallt samtidigt ... :(
Jo det är ordning på dig. När man gör en vetenskaplig uppsats så är det just så man gör.
Uppsatser skrivs inte från början till slut utan uppsatser skrivs överallt samtidigt.
Oftast är det dock bra att börja med att skriva syfte och frågeställningar, och att därefter skriva metod så mycket man kan. När man gjort sin undersökning börjar man skriva resultat, och sen får man fixa till metoden så att det verkligen står hur man gjorde där (för det brukar sällan bli precis som man tänkte från början).
När resultatet börjar ta form kan man fylla på med material till introduktionen, för det bästa är att introduktionen handlar om samma fenomen som man funnit i sitt resultat.
Slutligen diskuterar man vad man funnit och återanknyter till introduktionen.
Nå men måste man inte ha läst in sig på litteraturen och skrivit introduktionen först? Ja, lite bra är det ju om man kommit en bit där, men ofta upptäcker man att man ändå borde fylla på med lite mer litteratur för att man faktiskt inte riktigt läst om det som dyker upp i de egna resultaten.
Så alla som har ett stygn i självförtroendet för att ni tycker ni är röriga när ni skriver överallt. Det är ni inte. Det är så man gör. (De flesta).
Uppsatser skrivs inte från början till slut utan uppsatser skrivs överallt samtidigt.
Oftast är det dock bra att börja med att skriva syfte och frågeställningar, och att därefter skriva metod så mycket man kan. När man gjort sin undersökning börjar man skriva resultat, och sen får man fixa till metoden så att det verkligen står hur man gjorde där (för det brukar sällan bli precis som man tänkte från början).
När resultatet börjar ta form kan man fylla på med material till introduktionen, för det bästa är att introduktionen handlar om samma fenomen som man funnit i sitt resultat.
Slutligen diskuterar man vad man funnit och återanknyter till introduktionen.
Nå men måste man inte ha läst in sig på litteraturen och skrivit introduktionen först? Ja, lite bra är det ju om man kommit en bit där, men ofta upptäcker man att man ändå borde fylla på med lite mer litteratur för att man faktiskt inte riktigt läst om det som dyker upp i de egna resultaten.
Så alla som har ett stygn i självförtroendet för att ni tycker ni är röriga när ni skriver överallt. Det är ni inte. Det är så man gör. (De flesta).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
