Den Högtidliga Vetenskapen

Ibland får man för sig att forskare skriver på grekiska eller något annat svårt språk och många studenter försöker då öka vetenskapligheten i sina arbeten genom att använda krångliga ord och tjusiga termer. (Eller modeord från vissa forskare som exempelvis "post-strukturalistisk" eller "hermeneutisk")

Gör INTE det.

Bra uppsatser brukar vara skrivna med så enkla ord som möjligt och exakta termer där det behövs (och det kanske är det som fått folk att tro att det ska vara obegripligt för att vara vetenskapligt)

En riktigt bra uppsats är en som är lättbegriplig och har tydliga resultat. En sådan uppsats blir lättare att uppnå genom att du tänker på att:

• Använda enkel meningsuppbyggnad och undvika bisatser
• Skriva korta meningar
• Om du kan välja på två ord - använd det enklare
• Använd aldrig ord som du inte exakt förstår själv
• Ha tydliga subjekt i meningar (inte använda oklara pronomen som: den, de, dessa som man inte vet vad de syftar på exempelvis)
• Definiera hur du använder termer (exempelvis ordet "barn" i en uppsats kan syfta på barn i åldern 4-5 år)
• Att INTE variera hur du benämner personer (Alltså en intervjuad kvinna får heta "Intervjuperson A" rakt igenom, inte ibland "mamman", "kvinnan" eller "42-åringen")

Som läsare är jag ohyggligt korkad och det minsta jag begär av mina uppsatsskribenter är att de ska skriva så att jag förstår.

Det ena du gjort, Det andra du tänkt ...

Men, din uppsats handlar om vad du GJORT. Alltså, du behöver inte beskriva allt du tänkte från början men som inte riktigt blev så. Det du kommer att bedömas för är det du faktiskt gjort, och det är det du ska beskriva i metodavsnittet.

När du skriver din metoddiskussion i diskussionsdelen av uppsatsen är avsikten att du helst ska kunna argumentera för att din uppsats är noggrann och välgjord och att det därför finns anledning att fästa tilltro till dina resultat. Inte heller här bör du ta upp sånt du av olika skäl inte gjorde.

Och slutligen Syftet ... Se till att syftet stämmer överens med Metod, Resultat och Diskussion. Syftet och frågeställningarna är inte Heliga Texter som inte får röras utan de bör korrigeras om undersökningen inte ser ut som det var tänkt från början (och det gör undersökningar nästan aldrig).

Tips till ovana skribenter (av Karin Sandqvist)

När man ska skriva en litteraturredovisning behöver man ofta ord som är mer precisa eller uttrycksfulla än "tycker", vilket är ett ord som är så slappt att det bör undvikas. Nedan är en lista på ord och uttryck som kan vara användbara (jag utgår från att innebörden och stilvärdet inte behöver förklaras).

Enligt

Hävda, påstå, anse, inse, mena, resonera, se, se det som, förstå, förstå det som, vara övertygad om,

framhäva, poängtera, framhålla, understryka, lägga tonvikt vid,

intressera sig för, fokusera på, belysa, återkomma till, observera, notera,

anta, framlägga hypotes, kasta fram en hypotes, tänka sig, göra tankeexperiment,

ta för givet, utgå ifrån, vara inställd på, vara säker på,

opponera sig emot, ha en avvikande uppfattning, motsäga, förneka, attackera, ifrågasätta,

vara eniga om, vara överens om,

lägga fram bevis, stödja sig på, dra slutsatsen att, sluta sig till,

skilja mellan, göra en distinktion mellan, kontrastera,

likställa, sammanföra,

ignorera, förbise, begränsa sig till, underlåta,

perspektiv, utgångspunkt,

gemensamma drag, likheter, överensstämmelse,

i enlighet med, i motsats till, i avseende på.

Dubbeltratten

Detta är ett sätt att organisera introduktionsavsnittet i uppsatsen som jag lärt mig av en av mina gamla handledare och som jag tycker är bra. En tratt är ju en grej där man lägger en hög av exempelvis sylt upptill och sen sipprar det ut en snygg stråle nertill. Högen är alltså det material man vill dra ut varför man skrev uppsatsen ur och strålen är syftet och frågeställningarna.

.

Dubbeltratten är då en grej där en tratt står upp och ner ovanpå den vanliga tratten. Det är alltså en smal grej överst, en bred i mitten och en smal på slutet. Detta symboliserar att man först skriver syftet och eventuellt frågeställningar kortfattat, sedan skriver olika motiveringar till VARFÖR detta syfte är viktigt och att man sedan slutar med att skriva syftet igen samt frågeställningar.

.

Finessen med detta är att läsaren från början vet vad uppsatsen handlar om och att det blir lättare för skribenten att förstå vilka typer av argument som det är bra att ha som skäl till att syftet och uppsatsen är viktiga.

Klippa och klistra

När man sitter och tittar på sin skärm och använder sitt ordbehandlingsprogram så finns ju funktionerna klippa och klistra som är bra att ha. Ofta är det ändå så att man inte riktigt har överblick över sin text eftersom man bara ser lite på skärmen. Följande är ett knep på hur man kan få ordning på texten i stort.

Du tar helt enkelt hela din introduktion (det brukar ofta vara introduktionen som är lite knepig att disponera) och skriver ut den och därefter klipper du av texten i stycken som handlar om samma sak. Lägg alla bitar som handlar om samma sak tillsammans.

Lägg sen ut alla bitar på ett stort bord framför dig. Försök fundera över vad som verkar vara en logisk ordning att berätta olika saker i. Lägg bitarna i denna ordning. Fundera igen, verkar detta bli bra, stuva kanske om igen.

När du fixat om alla bitar på bordet så att det verkar bli en bra ordning gör du samma sak i din dator. Skriv övergångar mellan meningar och stycken så att texten hänger ihop väl.

Sverige och det svenska ...

När man skriver om Sverige så ska det vara stor bokstav, när man skriver om det svenska ... liten. Detta beror på att Sverige i första fallet är att betrakta som ett egennamn där man ju brukar använda stor bokstav.

Däremot så talar man svenska, och har svenskt pass exempelvis.

Om du undrar om det ska vara stor bokstav, så fundera över om det är Sverige som land som du tänkte tala om?

Etik - take three

Detta inlägg handlar om att våga stå för sina resultat.

Du har gjort en studie
Du har använt en bra och genomtänkt metod
Du har samlat in representativa data
Du har tydliga resultat

Allt frid och fröjd ... nej inte helt säkert. Då hamnar du i situationen att du måste stå för dina resultat.

Du kanske har jämfört olika pedagogiska metoder och en utmärker sig för att prestera dåligt ... säg när det gäller läsförmåga.

Törs du då räta på ryggen och säga att mina resultat talar för att det är problem med metoden A ...

Ja, det är det du måste göra som forskare. Om du har gjort en bra undersökning så måste du efteråt kaxa upp dig och stå för dina fynd även om det kan kännas obehagligt.

Detta är också en del av forskningsetiken:

Att inte dölja eller förringa resultat du fått och som det finns anledning att fästa tilltro till.