Tips till ovana skribenter (av Karin Sandqvist)

När man ska skriva en litteraturredovisning behöver man ofta ord som är mer precisa eller uttrycksfulla än "tycker", vilket är ett ord som är så slappt att det bör undvikas. Nedan är en lista på ord och uttryck som kan vara användbara (jag utgår från att innebörden och stilvärdet inte behöver förklaras).

Enligt

Hävda, påstå, anse, inse, mena, resonera, se, se det som, förstå, förstå det som, vara övertygad om,

framhäva, poängtera, framhålla, understryka, lägga tonvikt vid,

intressera sig för, fokusera på, belysa, återkomma till, observera, notera,

anta, framlägga hypotes, kasta fram en hypotes, tänka sig, göra tankeexperiment,

ta för givet, utgå ifrån, vara inställd på, vara säker på,

opponera sig emot, ha en avvikande uppfattning, motsäga, förneka, attackera, ifrågasätta,

vara eniga om, vara överens om,

lägga fram bevis, stödja sig på, dra slutsatsen att, sluta sig till,

skilja mellan, göra en distinktion mellan, kontrastera,

likställa, sammanföra,

ignorera, förbise, begränsa sig till, underlåta,

perspektiv, utgångspunkt,

gemensamma drag, likheter, överensstämmelse,

i enlighet med, i motsats till, i avseende på.

Dubbeltratten

Detta är ett sätt att organisera introduktionsavsnittet i uppsatsen som jag lärt mig av en av mina gamla handledare och som jag tycker är bra. En tratt är ju en grej där man lägger en hög av exempelvis sylt upptill och sen sipprar det ut en snygg stråle nertill. Högen är alltså det material man vill dra ut varför man skrev uppsatsen ur och strålen är syftet och frågeställningarna.

.

Dubbeltratten är då en grej där en tratt står upp och ner ovanpå den vanliga tratten. Det är alltså en smal grej överst, en bred i mitten och en smal på slutet. Detta symboliserar att man först skriver syftet och eventuellt frågeställningar kortfattat, sedan skriver olika motiveringar till VARFÖR detta syfte är viktigt och att man sedan slutar med att skriva syftet igen samt frågeställningar.

.

Finessen med detta är att läsaren från början vet vad uppsatsen handlar om och att det blir lättare för skribenten att förstå vilka typer av argument som det är bra att ha som skäl till att syftet och uppsatsen är viktiga.

Klippa och klistra

När man sitter och tittar på sin skärm och använder sitt ordbehandlingsprogram så finns ju funktionerna klippa och klistra som är bra att ha. Ofta är det ändå så att man inte riktigt har överblick över sin text eftersom man bara ser lite på skärmen. Följande är ett knep på hur man kan få ordning på texten i stort.

Du tar helt enkelt hela din introduktion (det brukar ofta vara introduktionen som är lite knepig att disponera) och skriver ut den och därefter klipper du av texten i stycken som handlar om samma sak. Lägg alla bitar som handlar om samma sak tillsammans.

Lägg sen ut alla bitar på ett stort bord framför dig. Försök fundera över vad som verkar vara en logisk ordning att berätta olika saker i. Lägg bitarna i denna ordning. Fundera igen, verkar detta bli bra, stuva kanske om igen.

När du fixat om alla bitar på bordet så att det verkar bli en bra ordning gör du samma sak i din dator. Skriv övergångar mellan meningar och stycken så att texten hänger ihop väl.

Sverige och det svenska ...

När man skriver om Sverige så ska det vara stor bokstav, när man skriver om det svenska ... liten. Detta beror på att Sverige i första fallet är att betrakta som ett egennamn där man ju brukar använda stor bokstav.

Däremot så talar man svenska, och har svenskt pass exempelvis.

Om du undrar om det ska vara stor bokstav, så fundera över om det är Sverige som land som du tänkte tala om?

Etik - take three

Detta inlägg handlar om att våga stå för sina resultat.

Du har gjort en studie
Du har använt en bra och genomtänkt metod
Du har samlat in representativa data
Du har tydliga resultat

Allt frid och fröjd ... nej inte helt säkert. Då hamnar du i situationen att du måste stå för dina resultat.

Du kanske har jämfört olika pedagogiska metoder och en utmärker sig för att prestera dåligt ... säg när det gäller läsförmåga.

Törs du då räta på ryggen och säga att mina resultat talar för att det är problem med metoden A ...

Ja, det är det du måste göra som forskare. Om du har gjort en bra undersökning så måste du efteråt kaxa upp dig och stå för dina fynd även om det kan kännas obehagligt.

Detta är också en del av forskningsetiken:

Att inte dölja eller förringa resultat du fått och som det finns anledning att fästa tilltro till.

Varför forska?

Ja varför ska man det egentligen? Ett sätt att se på saken är att man med hjälp av forskning vill:

• Beskriva
• Förklara
• Predicera (förutsäga)
• Kontrollera

olika fenomen. Om man är mer böjd åt kvalitativ forskning brukar man säga att man vill förstå någonting, men jag tycker att det ligger i samtliga begrepp ovan.

Den lilla beskrivningen ovan kan man också se som en "ordning" i hur man genom att det finns mer och mer kunskap i ett ämne kan förstå och påverka mer och mer. Låt oss tänka kring mitt ämne "Barnspråk".

Det första man gärna vill göra är att beskriva hur barn lär sig prata, vilket som är den typiska gången för barn och om det finns alternativa sätt? Efter ett tag upptäcker man ju att barn varierar kraftigt i exempelvis hur tidigt de börjar prata.

Sedan faller det sig naturligt att man gärna vill förstå och förklara varför denna variation uppkommer, vilka faktorer som påverkar hur mycket och hur tidigt barn pratar.

Om man har den minsta läggning för att försöka lösa praktiska problem hamnar man därefter lätt i frågan om hur man ska kunna förutsäga (predicera) vilka barn som löper risk för att få allvarligt försenat tal.

Om man kan veta vilka barn som löper en risk för problem vill man ju gärna försöka hjälpa dem, genom att kunna påverka, kontrollera deras utveckling lite.

Man kan ju också säga att under det att man arbetar med de olika "delarna" eller "syftena" med forskning så utarbetar man en teori. Detta är nu inte i fallet ovan någon teori på något övergripande sätt utan snarast en mikroteori om ett avgränsat fenomen och vad som påverkar detta.

Litteraturproblem - lagom med litteratur?

Det är svårt att hitta relevant vetenskaplig litteratur för ditt ämne ...

1) Sök i vetenskapliga databaser efter artiklar med abstract (sammanfattning) där det framgår att författarna genomfört en empirisk studie eller review (litteraturöversikt).

2) Arbeta med indexerarnas Key words (be gärna en bibliotekarie om hjälp för att hitta lämpliga key words för ditt ämne.

3) Var sparsam med referenser till historiska översikter, lagtexter, förordningar, läroplaner, läroböcker, debattartiklar och populärvetenskapliga artiklar, samt artiklar från vetenskapliga tidskrifter som inte är empiriska studier eller litteraturöversikter.

4) Om du har svårigheter att hitta nog många artiklar så formulera om ditt ämne litegrann. Se vad som finns om du tittar lite utanför det skolämne eller åldersgrupp du intresserar dig för. Se vad som finns om du tittar efter andra metoder.

5) Om du hittar för många artiklar - smala av ditt ämne med hjälp av exempelvis ovanstående ord.