När man skriver om Sverige så ska det vara stor bokstav, när man skriver om det svenska ... liten. Detta beror på att Sverige i första fallet är att betrakta som ett egennamn där man ju brukar använda stor bokstav.
Däremot så talar man svenska, och har svenskt pass exempelvis.
Om du undrar om det ska vara stor bokstav, så fundera över om det är Sverige som land som du tänkte tala om?
måndag 16 mars 2009
måndag 22 december 2008
Etik - take three
Detta inlägg handlar om att våga stå för sina resultat.
Allt frid och fröjd ... nej inte helt säkert. Då hamnar du i situationen att du måste stå för dina resultat.
Du kanske har jämfört olika pedagogiska metoder och en utmärker sig för att prestera dåligt ... säg när det gäller läsförmåga.
Törs du då räta på ryggen och säga att mina resultat talar för att det är problem med metoden A ...
Ja, det är det du måste göra som forskare. Om du har gjort en bra undersökning så måste du efteråt kaxa upp dig och stå för dina fynd även om det kan kännas obehagligt.
Detta är också en del av forskningsetiken:
Du har gjort en studie
Du har använt en bra och genomtänkt metod
Du har samlat in representativa data
Du har tydliga resultat
Allt frid och fröjd ... nej inte helt säkert. Då hamnar du i situationen att du måste stå för dina resultat.
Du kanske har jämfört olika pedagogiska metoder och en utmärker sig för att prestera dåligt ... säg när det gäller läsförmåga.
Törs du då räta på ryggen och säga att mina resultat talar för att det är problem med metoden A ...
Ja, det är det du måste göra som forskare. Om du har gjort en bra undersökning så måste du efteråt kaxa upp dig och stå för dina fynd även om det kan kännas obehagligt.
Detta är också en del av forskningsetiken:
Att inte dölja eller förringa resultat du fått och som det finns anledning att fästa tilltro till.
söndag 21 december 2008
Varför forska?
Ja varför ska man det egentligen? Ett sätt att se på saken är att man med hjälp av forskning vill:
- Beskriva
- Förklara
- Predicera (förutsäga)
- Kontrollera
olika fenomen. Om man är mer böjd åt kvalitativ forskning brukar man säga att man vill förstå någonting, men jag tycker att det ligger i samtliga begrepp ovan.
Den lilla beskrivningen ovan kan man också se som en "ordning" i hur man genom att det finns mer och mer kunskap i ett ämne kan förstå och påverka mer och mer. Låt oss tänka kring mitt ämne "Barnspråk".
Det första man gärna vill göra är att beskriva hur barn lär sig prata, vilket som är den typiska gången för barn och om det finns alternativa sätt? Efter ett tag upptäcker man ju att barn varierar kraftigt i exempelvis hur tidigt de börjar prata.
Sedan faller det sig naturligt att man gärna vill förstå och förklara varför denna variation uppkommer, vilka faktorer som påverkar hur mycket och hur tidigt barn pratar.
Om man har den minsta läggning för att försöka lösa praktiska problem hamnar man därefter lätt i frågan om hur man ska kunna förutsäga (predicera) vilka barn som löper risk för att få allvarligt försenat tal.
Om man kan veta vilka barn som löper en risk för problem vill man ju gärna försöka hjälpa dem, genom att kunna påverka, kontrollera deras utveckling lite.
Man kan ju också säga att under det att man arbetar med de olika "delarna" eller "syftena" med forskning så utarbetar man en teori. Detta är nu inte i fallet ovan någon teori på något övergripande sätt utan snarast en mikroteori om ett avgränsat fenomen och vad som påverkar detta.Litteraturproblem - lagom med litteratur?
Det är svårt att hitta relevant vetenskaplig litteratur för ditt ämne ...
1) Sök i vetenskapliga databaser efter artiklar med abstract (sammanfattning) där det framgår att författarna genomfört en empirisk studie eller review (litteraturöversikt).
2) Arbeta med indexerarnas Key words (be gärna en bibliotekarie om hjälp för att hitta lämpliga key words för ditt ämne.
3) Var sparsam med referenser till historiska översikter, lagtexter, förordningar, läroplaner, läroböcker, debattartiklar och populärvetenskapliga artiklar, samt artiklar från vetenskapliga tidskrifter som inte är empiriska studier eller litteraturöversikter.
4) Om du har svårigheter att hitta nog många artiklar så formulera om ditt ämne litegrann. Se vad som finns om du tittar lite utanför det skolämne eller åldersgrupp du intresserar dig för. Se vad som finns om du tittar efter andra metoder.
5) Om du hittar för många artiklar - smala av ditt ämne med hjälp av exempelvis ovanstående ord.
1) Sök i vetenskapliga databaser efter artiklar med abstract (sammanfattning) där det framgår att författarna genomfört en empirisk studie eller review (litteraturöversikt).
2) Arbeta med indexerarnas Key words (be gärna en bibliotekarie om hjälp för att hitta lämpliga key words för ditt ämne.
3) Var sparsam med referenser till historiska översikter, lagtexter, förordningar, läroplaner, läroböcker, debattartiklar och populärvetenskapliga artiklar, samt artiklar från vetenskapliga tidskrifter som inte är empiriska studier eller litteraturöversikter.
4) Om du har svårigheter att hitta nog många artiklar så formulera om ditt ämne litegrann. Se vad som finns om du tittar lite utanför det skolämne eller åldersgrupp du intresserar dig för. Se vad som finns om du tittar efter andra metoder.
5) Om du hittar för många artiklar - smala av ditt ämne med hjälp av exempelvis ovanstående ord.
lördag 20 december 2008
Etik - take two
Jag har tidigare beskrivit de minimikrav man kan ställa på forskare utifrån vetenskapsrådets rekommendationer för humaniora och samhällsvetenskap; kraven på Information, Samtycke, Konfidentialitet och Nyttjande.
Jag tycker dock inte att man helt ska låta sig nöja med dessa krav. En annan aspekt är den utilitaristiska "risk-nytta" aspekten. Det betyder att om man ska utsätta människor för något krävande så måste det motiveras av att det ger mycket hög nytta. Ibland kan man tro att det inte skulle vara så att man utsätter människor för någon "risk" inom den humanistisk/samhällsvetenskapliga sfären, men jag tycker att man bedrar sig då.
Exempelvis kan man tänka sig att intervjuer om känsliga ämnen, exempelvis dödsfall hos anhöriga, kan väcka starka känslor hos de man intervjuar, känslor som man som student inte har tid, kompetens eller resurser att ta hand om. Detta betyder nu inte att man ska sluta forska om känsliga ämnen, bara att jag tycker att det i så fall ska vara en mycket stark nyttoaspekt inblandad om man vill utsätta människor för sådan forskning.
En annan etisk aspekt man måste beakta är om det finns ett beroendeförhållande mellan den som undersöker och den som undersöks. Om man är lärare är det exempelvis inte självklart bra att man skriver sin uppsats om de egna eleverna, detta eftersom eleverna, på grund av sitt beroendeförhållande till läraren kan ha svårt att säga nej till att delta.
Ytterligare en tredje aspekt på studier av människor är att en väl genomtänkt metod är viktig av etiska skäl, så att den forskning man gör faktiskt får fram resultat av värde.
Jag tycker dock inte att man helt ska låta sig nöja med dessa krav. En annan aspekt är den utilitaristiska "risk-nytta" aspekten. Det betyder att om man ska utsätta människor för något krävande så måste det motiveras av att det ger mycket hög nytta. Ibland kan man tro att det inte skulle vara så att man utsätter människor för någon "risk" inom den humanistisk/samhällsvetenskapliga sfären, men jag tycker att man bedrar sig då.
Exempelvis kan man tänka sig att intervjuer om känsliga ämnen, exempelvis dödsfall hos anhöriga, kan väcka starka känslor hos de man intervjuar, känslor som man som student inte har tid, kompetens eller resurser att ta hand om. Detta betyder nu inte att man ska sluta forska om känsliga ämnen, bara att jag tycker att det i så fall ska vara en mycket stark nyttoaspekt inblandad om man vill utsätta människor för sådan forskning.
En annan etisk aspekt man måste beakta är om det finns ett beroendeförhållande mellan den som undersöker och den som undersöks. Om man är lärare är det exempelvis inte självklart bra att man skriver sin uppsats om de egna eleverna, detta eftersom eleverna, på grund av sitt beroendeförhållande till läraren kan ha svårt att säga nej till att delta.
Ytterligare en tredje aspekt på studier av människor är att en väl genomtänkt metod är viktig av etiska skäl, så att den forskning man gör faktiskt får fram resultat av värde.
fredag 19 december 2008
Web referenser ??? hur ???
Den publikationsmanual som jag och många därtill brukar använda är APA-manualen. APA står för American Psychological Association. APA-manualen är en väldigt utförlig publikationsmanual och är förmodligen därför populär.
Internetreferenser hur? Det finns alltså inte några totalt enhetliga svar ännu men detta är info från APA FAQ
Hur man citerar en hel website
Hur man refererar till en website som inte har någon författare
Retrieved March 21 ... betyder alltså uppladdat 21 mars ... det datum som sidan besöktes
Det finns fler svårigheter men vi kan börja så och försöka reda i mer komplicerade fall senare.
Internetreferenser hur? Det finns alltså inte några totalt enhetliga svar ännu men detta är info från APA FAQ
Hur man citerar en hel website
Q: How do I cite an entire Web site (but not a specific document on that site)?
A: When citing an entire Web site, it is sufficient to give the address of the site in just the text. For example, Kidspsych is a wonderful interactive web site for children(http://www.kidspsych.org/).
Hur man refererar till en website som inte har någon författare
Q: How do I reference a Web page that lists no author?
A: When there is no author for a Web page, the title moves to the first position of the reference entry:
New child vaccine gets funding boost. (2001). Retrieved March 21, 2001, from http://news.ninemsn.com.au/health/story_13178.asp
The text citation would then just cite a few words of the title to point the reader to the right area of your reference list:... are most at risk of contracting the disease ("New Child," 2001).
Retrieved March 21 ... betyder alltså uppladdat 21 mars ... det datum som sidan besöktes
Det finns fler svårigheter men vi kan börja så och försöka reda i mer komplicerade fall senare.
tisdag 16 december 2008
Syfte och frågeställningar
En liten kort avdelning i varje uppsats brukar heta "syfte och frågeställningar". Ibland kallas denna del "problemformulering" eller "hypoteser". I varje fall så är denna avdelning den viktigaste i hela uppsatsen, den är själva navet som uppsatsen kretsar kring.
När man ska formulera syftet så bör detta vara formulerat som en "att ..." sats.
Exempel
Man kan jämföra barn/elever
Exempel
När man ska formulera syftet så bör detta vara formulerat som en "att ..." sats.
Exempel
Syfte:Ett tips är att formulera syftet som en jämförelse mellan några saker, det gör oftast diskussionen kring resultaten mycket intressantare
Att jämföra hur förskolor med olika pedagogik arbetar med fri lek
Man kan jämföra barn/elever
- i olika åldrar
- med olika social bakgrund
- som utsätts för olika pedagogik
- med olika språkbakgrund
- av olika kön
Exempel
Frågeställningar:
Hur mycket tid används för fri lek i Walldorf respektive Reggio Emilia inspirerade förskolor?
Vilka typer av fri lek leker barn inom- respektive utomhus i Walldorf respektive Reggio Emilia inspirerade förskolor?
Observera att frågeställningarna fortfarande är övergripande och vanligen inte de frågor som man direkt ställerom man använder intervju eller enkät.
Det som är viktigt är att fundera igenom metoden i detta sammanhang så att man verkligen kan besvara syfte och frågeställningar med den metod man väljer.(Det är inte nödvändigt att formulera frågeställningar i alla sammanhang heller. Om man exempelvis arbetar med "Grounded Theory" så växer snarare de teman fram som man skriver om, utifrån de observationer och intervjuer man gjort. Det är alltså vanligen inte så att man har formulerat dem på förhand.)
Ofta upptäcker man att man måste formulera om syfte och frågeställningar lite när man har kommit en bit och verkligen börjar veta vad man gör.
På samma sätt blir det oftast nödvändigt att fylla på med mer litteratur (och kanske stryka en del litteratur) i introduktionsavsnittet, när man upptäcker vad man verkligen undersökt och fått svar på.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
