Tanken med bloggandet är att skriva av mig erfarenheter så att främst mina egna nuvarande och framtida studenter ska kunna kika här för att få tips när de skriver uppsatser. Latheten är uppfinningarnas moder och givetvis är bloggandet också ett sätt för mig att börja spara lite tid. Jag ska också försöka förmedla tips och tankar från mina handledarkollegor.
Bloggen är min privata och avspeglar inte någon generell metod eller rekommendation vare sig från min institution eller Stockholms universitet. Det är alltså mina egna tips och råd och erfarenheter som förmedlas huvudsakligen.
Jag som står bakom bloggen är Eva Berglund, och jag arbetar nu i december 08 vid institutionen för Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.
Du som läser min blogg är hjärtligt välkommen att skriva in kommentarer eller frågor så kanske jag kan ta upp det du undrar över, men garantier vill jag inte ge :)
lördag 6 december 2008
Den, det och han ...
En av de saker du enklast kan göra för att få din uppsats tydligare och begripligare är att se över hur du använder pronomen som den, det och han ...
Tänk på att du i varje mening måste ha ett subjekt (ett tydligt ord som du syftar på och som meningen handlar om) innan du alls bör använda några pronomen. Även om du har ett subjekt kan det ibland vara oklart på exakt vad ord som den eller det syftar på.
Ett vanligt bekymmer är att studenter skriver pronomen i en mening som syftar på subjekt i meningen innan. Varningsklockan ska speciellt ringa när en mening börjar med ord som han eller den ... Alltså, när du skriver en uppsats med vetenskapliga ambitioner så måste du vara tydlig och exakt, närmast övertydlig. Hellre FÖR tydlig än otydlig.
(När du skriver texter med litterära ambitioner är det förstås andra mål med texten, men som sagt, i en vetenskaplig text är det tydlighet och exakthet som gäller som ledstjärnor.)
??? Analys ???
Ett av de knivigare begreppen studenter ofta brottas med när de skriver uppsats är ordet analys.
Man kanske kan tänka så här: Analys är något du gör när du försöker förstå någonting ...
- Du kan analysera litteratur - då är det en litteraturanalys
- Du kan analysera bilder - då är det en bildanalys
- Du kan analysera intervjuer - då är det en textanalys
- Du kan analysera lärobokstexter - då är det en textanalys
- Du kan analysera siffror du fått fram med en enkät - då är det en statistisk analys
- ... och det finns säkert fler sorter ...
När du skriver en uppsats där du varit ute och undersökt något ute i verkligheten så brukar du aldrig skriva att du gör en litteraturanalys (även om du faktiskt gjort det i din Introduktion till uppsatsen)
Jag brukar rekommendera att studenterna skriver ett litet stycke i metodavsnittet i uppsatsen som heter Analys (av intervjuer, bilder, lärobokstexter, statistik) eller vad det nu är fråga om. Där ska man beskriva HUR man analyserat. Det ska alltså stå i analys avsnittet om man haft något speciellt analyssystem, vilka begrepp man jobbat med, om man sökt "signifikanta yttranden" eller vilka statistiska mått och metoder man använt. (vad som nu passar)
Resultatavsnittet skulle egentligen lika väl kunna heta "resultat av analysen" ... men jag tycker att det duger bra att bara kalla det Resultat.
Inte säga inte och aldrig säga aldrig ...
Negationer är ett speciellt bekymmer när det gäller språk. Det som är känt är att med en negation i en mening är det redan många som kommer att missförstå meningen och med två negationer i en mening är förvirringen total.
Alltså, sök igenom din text och försök formulera om när du upptäcker ord som "inte" och "aldrig", speciellt när du upptäcker att du råkat skriva två i en och samma mening.
Alltså, sök igenom din text och försök formulera om när du upptäcker ord som "inte" och "aldrig", speciellt när du upptäcker att du råkat skriva två i en och samma mening.
Uppsatsens huvuddelar
På olika institutioner finns lite olika traditioner om hur man skriver uppsatser. Den disposition jag rekommenderar är följande:
- Introduktion - ska svara på varför du gjorde studien
- Syfte / frågeställningar - ska beskriva vad du undersöker
- Metod - ska beskriva hur du gjort
- Resultat - ska beskriva vad du fann
- Diskussion - ska beskriva vad det betyder
Jag ska precisera innehållet i de olika delarna i speciella avsnitt
20 ord
En tumregel för att hålla sin text läslig och inte så rörig, är att hålla meningarna kortare än 20 ord.
Litteraturgenomgång - referat eller tema?
I det jag helst kallar introduktionsavsnittet är de meningen att man ska skriva en litteraturgenomgång. När man har sökt rätt på sin litteratur är det vanligt att studenter så fort man läser en artikel, bok eller avhandling skriver ett referat på den. Sen klipper studenterna gärna samman dessa referat till en text.
Detta är möjligen ett steg på vägen till en snygg uppsats. Ingen kan säga att en "referat" disposition av en text i introduktionsavsnittet är helt fel, men det upplägget är definitivt inte elegant och inte heller lättöverskådligt.
Jag rekommenderar att när studenterna skrivit ner sina referat sedan gör en innehållsanalys av referaten och för samman teman till texter. Med detta menar jag att man skriver ner en text om alla referenser som berör ett visst fenomen i ett och samma stycke.
Alltså inte
Detta är möjligen ett steg på vägen till en snygg uppsats. Ingen kan säga att en "referat" disposition av en text i introduktionsavsnittet är helt fel, men det upplägget är definitivt inte elegant och inte heller lättöverskådligt.
Jag rekommenderar att när studenterna skrivit ner sina referat sedan gör en innehållsanalys av referaten och för samman teman till texter. Med detta menar jag att man skriver ner en text om alla referenser som berör ett visst fenomen i ett och samma stycke.
Alltså inte
- A säger
- B säger
- C säger
Utan ...
- När det gäller x anser både A och B att ...
- För y finns en enighet mellan A och C att ...
- Exempelvis har B och C skilda mening om metoden z
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
