Tempus betyder ju "tid" och det handlar om i vilken "tidszon" olika händelser har skett.
När det gäller uppsatser så beskriver Syfte och Frågeställningar vad som SKA göras
Exempelvis: Att undersöka skolbarns syn på lektioner i historia.
Metoden beskriver vad som har gjorts, dåtid
Resultatet beskriver vad du fann, dåtid
Introduktionen däremot (utom när du talar om din undersökning ... ex. syftet var att undersöka ...)
Även Diskussionen är i nutid ... utom när du talar om din undersökning (se ovan)
lördag 9 maj 2009
tisdag 5 maj 2009
Såga mig längs fotknölarna ...
Då och då möter jag studenter som skriver texter där de ursäktar sig hela tiden och i detalj beskriver i alla avseenden de inte har gjort en helt fantastisk uppsats. Oftast handlar det också om saker de INTE gjort.
Om du läser detta och på minsta vis känner igen dig,
Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.
Med risk att jag nu får konstiga googleannonser så skulle jag vilja kalla detta för uppsatsmasochism och sådant är inte något plus i en uppsats. I det avsnitt som jag kallar för metoddiskussion och som ligger under diskussionen bör du, (istället för att försöka begå harakiri med uppsatsen), försöka förklara varför din uppsats är klok och förståndig och väl genomförd metodiskt och att man bör fästa avseende vid den och vid vad du skriver.
Man kan ju undra varför det är så många som blir uppsatsmasochister och kanske är en anledning att man börjar förstå forskningsmetodik och inser sina egna svagheter. Kanske finns också en längtan efter att någon annan ska erkänna det man gör trots allt, eller kanske är det falsk blygsamhet? I vilket fall som helst är det inte något tilltalande inslag i uppsatser, så igen ....
Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.
Om du läser detta och på minsta vis känner igen dig,
Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.
Med risk att jag nu får konstiga googleannonser så skulle jag vilja kalla detta för uppsatsmasochism och sådant är inte något plus i en uppsats. I det avsnitt som jag kallar för metoddiskussion och som ligger under diskussionen bör du, (istället för att försöka begå harakiri med uppsatsen), försöka förklara varför din uppsats är klok och förståndig och väl genomförd metodiskt och att man bör fästa avseende vid den och vid vad du skriver.
Man kan ju undra varför det är så många som blir uppsatsmasochister och kanske är en anledning att man börjar förstå forskningsmetodik och inser sina egna svagheter. Kanske finns också en längtan efter att någon annan ska erkänna det man gör trots allt, eller kanske är det falsk blygsamhet? I vilket fall som helst är det inte något tilltalande inslag i uppsatser, så igen ....
Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.
måndag 4 maj 2009
Övergångsställen
När man börjar komma en bit i sin uppsats och har skrivit färdigt stycken om olika ämnen kan det vara dags att börja tänka på övergångsställen. Övergångsställen är ställen i texten där man byter ämne och i värsta fall kan dessa ställen komma plötsligt och lite obegripligt för läsaren. Det är där du bör tänka på läsaren och lägga in någon mening eller två för att föra tankarna till det nya ämne du tänker behandla.
Generellt kan det också vara bra att i början av större delar i uppsatsen förklara lite av upplägget av texten i den aktuella delen, även detta för att göra texten mer lättbegriplig för läsaren. I början av resultatdelen i uppsatsen kan man kanske förklara vilka teman man disponerat texten efter, eller om det är en kvantitativ uppsats kanske man börjar med bakgrundsdata för att därefter gå in i mer komplicerade analyser.
Egentligen handlar övergångsställen om att göra texten mer sammanhängande och begriplig för läsaren, så tänk på att skriva övergångsmeningar här och där, där du byter ämne.
Generellt kan det också vara bra att i början av större delar i uppsatsen förklara lite av upplägget av texten i den aktuella delen, även detta för att göra texten mer lättbegriplig för läsaren. I början av resultatdelen i uppsatsen kan man kanske förklara vilka teman man disponerat texten efter, eller om det är en kvantitativ uppsats kanske man börjar med bakgrundsdata för att därefter gå in i mer komplicerade analyser.
Egentligen handlar övergångsställen om att göra texten mer sammanhängande och begriplig för läsaren, så tänk på att skriva övergångsmeningar här och där, där du byter ämne.
torsdag 30 april 2009
Definitioner
Ibland är det bra att skriva ut några definitioner (ibland, speciellt i kvantitativa studier kallas det operationella definitioner) och frågan är var man bäst gör det då?
Om det är väldigt viktiga definitioner att förstå redan i början av uppsatsen kan man ju kanske lägga definitionen inom parentes där ordet först dyker upp.
Om det är definitioner som man använder för att arbeta med sina resultat tycker jag att det ofta fungerar bra att lägga dessa definitioner under en särskild rubrik strax efter "syfte" och "frågeställningar" och före "metod".
Definitioner handlar om hur precis NI använder ett visst ord precis NU i denna uppsats. Ordet "barn" kan avse barn i en speciell ålder exempelvis. Det är alltså inte nödvändigtvis en ordboksdefinition som behövs, även om det kan vara på sin plats ibland.
Om det är väldigt viktiga definitioner att förstå redan i början av uppsatsen kan man ju kanske lägga definitionen inom parentes där ordet först dyker upp.
Om det är definitioner som man använder för att arbeta med sina resultat tycker jag att det ofta fungerar bra att lägga dessa definitioner under en särskild rubrik strax efter "syfte" och "frågeställningar" och före "metod".
Definitioner handlar om hur precis NI använder ett visst ord precis NU i denna uppsats. Ordet "barn" kan avse barn i en speciell ålder exempelvis. Det är alltså inte nödvändigtvis en ordboksdefinition som behövs, även om det kan vara på sin plats ibland.
tisdag 28 april 2009
Det är ingen ordning på mig ... jag skriver överallt samtidigt ... :(
Jo det är ordning på dig. När man gör en vetenskaplig uppsats så är det just så man gör.
Uppsatser skrivs inte från början till slut utan uppsatser skrivs överallt samtidigt.
Oftast är det dock bra att börja med att skriva syfte och frågeställningar, och att därefter skriva metod så mycket man kan. När man gjort sin undersökning börjar man skriva resultat, och sen får man fixa till metoden så att det verkligen står hur man gjorde där (för det brukar sällan bli precis som man tänkte från början).
När resultatet börjar ta form kan man fylla på med material till introduktionen, för det bästa är att introduktionen handlar om samma fenomen som man funnit i sitt resultat.
Slutligen diskuterar man vad man funnit och återanknyter till introduktionen.
Nå men måste man inte ha läst in sig på litteraturen och skrivit introduktionen först? Ja, lite bra är det ju om man kommit en bit där, men ofta upptäcker man att man ändå borde fylla på med lite mer litteratur för att man faktiskt inte riktigt läst om det som dyker upp i de egna resultaten.
Så alla som har ett stygn i självförtroendet för att ni tycker ni är röriga när ni skriver överallt. Det är ni inte. Det är så man gör. (De flesta).
Uppsatser skrivs inte från början till slut utan uppsatser skrivs överallt samtidigt.
Oftast är det dock bra att börja med att skriva syfte och frågeställningar, och att därefter skriva metod så mycket man kan. När man gjort sin undersökning börjar man skriva resultat, och sen får man fixa till metoden så att det verkligen står hur man gjorde där (för det brukar sällan bli precis som man tänkte från början).
När resultatet börjar ta form kan man fylla på med material till introduktionen, för det bästa är att introduktionen handlar om samma fenomen som man funnit i sitt resultat.
Slutligen diskuterar man vad man funnit och återanknyter till introduktionen.
Nå men måste man inte ha läst in sig på litteraturen och skrivit introduktionen först? Ja, lite bra är det ju om man kommit en bit där, men ofta upptäcker man att man ändå borde fylla på med lite mer litteratur för att man faktiskt inte riktigt läst om det som dyker upp i de egna resultaten.
Så alla som har ett stygn i självförtroendet för att ni tycker ni är röriga när ni skriver överallt. Det är ni inte. Det är så man gör. (De flesta).
tisdag 21 april 2009
Den Högtidliga Vetenskapen
Ibland får man för sig att forskare skriver på grekiska eller något annat svårt språk och många studenter försöker då öka vetenskapligheten i sina arbeten genom att använda krångliga ord och tjusiga termer. (Eller modeord från vissa forskare som exempelvis "post-strukturalistisk" eller "hermeneutisk")
Gör INTE det.
Bra uppsatser brukar vara skrivna med så enkla ord som möjligt och exakta termer där det behövs (och det kanske är det som fått folk att tro att det ska vara obegripligt för att vara vetenskapligt)
En riktigt bra uppsats är en som är lättbegriplig och har tydliga resultat. En sådan uppsats blir lättare att uppnå genom att du tänker på att:
Gör INTE det.
Bra uppsatser brukar vara skrivna med så enkla ord som möjligt och exakta termer där det behövs (och det kanske är det som fått folk att tro att det ska vara obegripligt för att vara vetenskapligt)
En riktigt bra uppsats är en som är lättbegriplig och har tydliga resultat. En sådan uppsats blir lättare att uppnå genom att du tänker på att:
- Använda enkel meningsuppbyggnad och undvika bisatser
- Skriva korta meningar
- Om du kan välja på två ord - använd det enklare
- Använd aldrig ord som du inte exakt förstår själv
- Ha tydliga subjekt i meningar (inte använda oklara pronomen som: den, de, dessa som man inte vet vad de syftar på exempelvis)
- Definiera hur du använder termer (exempelvis ordet "barn" i en uppsats kan syfta på barn i åldern 4-5 år)
- Att INTE variera hur du benämner personer (Alltså en intervjuad kvinna får heta "Intervjuperson A" rakt igenom, inte ibland "mamman", "kvinnan" eller "42-åringen")
Som läsare är jag ohyggligt korkad och det minsta jag begär av mina uppsatsskribenter är att de ska skriva så att jag förstår.
Det ena du gjort, Det andra du tänkt ...
Men, din uppsats handlar om vad du GJORT. Alltså, du behöver inte beskriva allt du tänkte från början men som inte riktigt blev så. Det du kommer att bedömas för är det du faktiskt gjort, och det är det du ska beskriva i metodavsnittet.
När du skriver din metoddiskussion i diskussionsdelen av uppsatsen är avsikten att du helst ska kunna argumentera för att din uppsats är noggrann och välgjord och att det därför finns anledning att fästa tilltro till dina resultat. Inte heller här bör du ta upp sånt du av olika skäl inte gjorde.
Och slutligen Syftet ... Se till att syftet stämmer överens med Metod, Resultat och Diskussion. Syftet och frågeställningarna är inte Heliga Texter som inte får röras utan de bör korrigeras om undersökningen inte ser ut som det var tänkt från början (och det gör undersökningar nästan aldrig).
När du skriver din metoddiskussion i diskussionsdelen av uppsatsen är avsikten att du helst ska kunna argumentera för att din uppsats är noggrann och välgjord och att det därför finns anledning att fästa tilltro till dina resultat. Inte heller här bör du ta upp sånt du av olika skäl inte gjorde.
Och slutligen Syftet ... Se till att syftet stämmer överens med Metod, Resultat och Diskussion. Syftet och frågeställningarna är inte Heliga Texter som inte får röras utan de bör korrigeras om undersökningen inte ser ut som det var tänkt från början (och det gör undersökningar nästan aldrig).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
