Ibland är det bra att skriva ut några definitioner (ibland, speciellt i kvantitativa studier kallas det operationella definitioner) och frågan är var man bäst gör det då?
Om det är väldigt viktiga definitioner att förstå redan i början av uppsatsen kan man ju kanske lägga definitionen inom parentes där ordet först dyker upp.
Om det är definitioner som man använder för att arbeta med sina resultat tycker jag att det ofta fungerar bra att lägga dessa definitioner under en särskild rubrik strax efter "syfte" och "frågeställningar" och före "metod".
Definitioner handlar om hur precis NI använder ett visst ord precis NU i denna uppsats. Ordet "barn" kan avse barn i en speciell ålder exempelvis. Det är alltså inte nödvändigtvis en ordboksdefinition som behövs, även om det kan vara på sin plats ibland.
torsdag 30 april 2009
tisdag 28 april 2009
Det är ingen ordning på mig ... jag skriver överallt samtidigt ... :(
Jo det är ordning på dig. När man gör en vetenskaplig uppsats så är det just så man gör.
Uppsatser skrivs inte från början till slut utan uppsatser skrivs överallt samtidigt.
Oftast är det dock bra att börja med att skriva syfte och frågeställningar, och att därefter skriva metod så mycket man kan. När man gjort sin undersökning börjar man skriva resultat, och sen får man fixa till metoden så att det verkligen står hur man gjorde där (för det brukar sällan bli precis som man tänkte från början).
När resultatet börjar ta form kan man fylla på med material till introduktionen, för det bästa är att introduktionen handlar om samma fenomen som man funnit i sitt resultat.
Slutligen diskuterar man vad man funnit och återanknyter till introduktionen.
Nå men måste man inte ha läst in sig på litteraturen och skrivit introduktionen först? Ja, lite bra är det ju om man kommit en bit där, men ofta upptäcker man att man ändå borde fylla på med lite mer litteratur för att man faktiskt inte riktigt läst om det som dyker upp i de egna resultaten.
Så alla som har ett stygn i självförtroendet för att ni tycker ni är röriga när ni skriver överallt. Det är ni inte. Det är så man gör. (De flesta).
Uppsatser skrivs inte från början till slut utan uppsatser skrivs överallt samtidigt.
Oftast är det dock bra att börja med att skriva syfte och frågeställningar, och att därefter skriva metod så mycket man kan. När man gjort sin undersökning börjar man skriva resultat, och sen får man fixa till metoden så att det verkligen står hur man gjorde där (för det brukar sällan bli precis som man tänkte från början).
När resultatet börjar ta form kan man fylla på med material till introduktionen, för det bästa är att introduktionen handlar om samma fenomen som man funnit i sitt resultat.
Slutligen diskuterar man vad man funnit och återanknyter till introduktionen.
Nå men måste man inte ha läst in sig på litteraturen och skrivit introduktionen först? Ja, lite bra är det ju om man kommit en bit där, men ofta upptäcker man att man ändå borde fylla på med lite mer litteratur för att man faktiskt inte riktigt läst om det som dyker upp i de egna resultaten.
Så alla som har ett stygn i självförtroendet för att ni tycker ni är röriga när ni skriver överallt. Det är ni inte. Det är så man gör. (De flesta).
tisdag 21 april 2009
Den Högtidliga Vetenskapen
Ibland får man för sig att forskare skriver på grekiska eller något annat svårt språk och många studenter försöker då öka vetenskapligheten i sina arbeten genom att använda krångliga ord och tjusiga termer. (Eller modeord från vissa forskare som exempelvis "post-strukturalistisk" eller "hermeneutisk")
Gör INTE det.
Bra uppsatser brukar vara skrivna med så enkla ord som möjligt och exakta termer där det behövs (och det kanske är det som fått folk att tro att det ska vara obegripligt för att vara vetenskapligt)
En riktigt bra uppsats är en som är lättbegriplig och har tydliga resultat. En sådan uppsats blir lättare att uppnå genom att du tänker på att:
Gör INTE det.
Bra uppsatser brukar vara skrivna med så enkla ord som möjligt och exakta termer där det behövs (och det kanske är det som fått folk att tro att det ska vara obegripligt för att vara vetenskapligt)
En riktigt bra uppsats är en som är lättbegriplig och har tydliga resultat. En sådan uppsats blir lättare att uppnå genom att du tänker på att:
- Använda enkel meningsuppbyggnad och undvika bisatser
- Skriva korta meningar
- Om du kan välja på två ord - använd det enklare
- Använd aldrig ord som du inte exakt förstår själv
- Ha tydliga subjekt i meningar (inte använda oklara pronomen som: den, de, dessa som man inte vet vad de syftar på exempelvis)
- Definiera hur du använder termer (exempelvis ordet "barn" i en uppsats kan syfta på barn i åldern 4-5 år)
- Att INTE variera hur du benämner personer (Alltså en intervjuad kvinna får heta "Intervjuperson A" rakt igenom, inte ibland "mamman", "kvinnan" eller "42-åringen")
Som läsare är jag ohyggligt korkad och det minsta jag begär av mina uppsatsskribenter är att de ska skriva så att jag förstår.
Det ena du gjort, Det andra du tänkt ...
Men, din uppsats handlar om vad du GJORT. Alltså, du behöver inte beskriva allt du tänkte från början men som inte riktigt blev så. Det du kommer att bedömas för är det du faktiskt gjort, och det är det du ska beskriva i metodavsnittet.
När du skriver din metoddiskussion i diskussionsdelen av uppsatsen är avsikten att du helst ska kunna argumentera för att din uppsats är noggrann och välgjord och att det därför finns anledning att fästa tilltro till dina resultat. Inte heller här bör du ta upp sånt du av olika skäl inte gjorde.
Och slutligen Syftet ... Se till att syftet stämmer överens med Metod, Resultat och Diskussion. Syftet och frågeställningarna är inte Heliga Texter som inte får röras utan de bör korrigeras om undersökningen inte ser ut som det var tänkt från början (och det gör undersökningar nästan aldrig).
När du skriver din metoddiskussion i diskussionsdelen av uppsatsen är avsikten att du helst ska kunna argumentera för att din uppsats är noggrann och välgjord och att det därför finns anledning att fästa tilltro till dina resultat. Inte heller här bör du ta upp sånt du av olika skäl inte gjorde.
Och slutligen Syftet ... Se till att syftet stämmer överens med Metod, Resultat och Diskussion. Syftet och frågeställningarna är inte Heliga Texter som inte får röras utan de bör korrigeras om undersökningen inte ser ut som det var tänkt från början (och det gör undersökningar nästan aldrig).
fredag 3 april 2009
Tips till ovana skribenter (av Karin Sandqvist)
När man ska skriva en litteraturredovisning behöver man ofta ord som är mer precisa eller uttrycksfulla än "tycker", vilket är ett ord som är så slappt att det bör undvikas. Nedan är en lista på ord och uttryck som kan vara användbara (jag utgår från att innebörden och stilvärdet inte behöver förklaras).
Enligt
Hävda, påstå, anse, inse, mena, resonera, se, se det som, förstå, förstå det som, vara övertygad om,
framhäva, poängtera, framhålla, understryka, lägga tonvikt vid,
intressera sig för, fokusera på, belysa, återkomma till, observera, notera,
anta, framlägga hypotes, kasta fram en hypotes, tänka sig, göra tankeexperiment,
ta för givet, utgå ifrån, vara inställd på, vara säker på,
opponera sig emot, ha en avvikande uppfattning, motsäga, förneka, attackera, ifrågasätta,
vara eniga om, vara överens om,
lägga fram bevis, stödja sig på, dra slutsatsen att, sluta sig till,
skilja mellan, göra en distinktion mellan, kontrastera,
likställa, sammanföra,
ignorera, förbise, begränsa sig till, underlåta,
perspektiv, utgångspunkt,
gemensamma drag, likheter, överensstämmelse,
i enlighet med, i motsats till, i avseende på.
Enligt
Hävda, påstå, anse, inse, mena, resonera, se, se det som, förstå, förstå det som, vara övertygad om,
framhäva, poängtera, framhålla, understryka, lägga tonvikt vid,
intressera sig för, fokusera på, belysa, återkomma till, observera, notera,
anta, framlägga hypotes, kasta fram en hypotes, tänka sig, göra tankeexperiment,
ta för givet, utgå ifrån, vara inställd på, vara säker på,
opponera sig emot, ha en avvikande uppfattning, motsäga, förneka, attackera, ifrågasätta,
vara eniga om, vara överens om,
lägga fram bevis, stödja sig på, dra slutsatsen att, sluta sig till,
skilja mellan, göra en distinktion mellan, kontrastera,
likställa, sammanföra,
ignorera, förbise, begränsa sig till, underlåta,
perspektiv, utgångspunkt,
gemensamma drag, likheter, överensstämmelse,
i enlighet med, i motsats till, i avseende på.
måndag 30 mars 2009
Dubbeltratten
Detta är ett sätt att organisera introduktionsavsnittet i uppsatsen som jag lärt mig av en av mina gamla handledare och som jag tycker är bra. En tratt är ju en grej där man lägger en hög av exempelvis sylt upptill och sen sipprar det ut en snygg stråle nertill. Högen är alltså det material man vill dra ut varför man skrev uppsatsen ur och strålen är syftet och frågeställningarna.
.
Dubbeltratten är då en grej där en tratt står upp och ner ovanpå den vanliga tratten. Det är alltså en smal grej överst, en bred i mitten och en smal på slutet. Detta symboliserar att man först skriver syftet och eventuellt frågeställningar kortfattat, sedan skriver olika motiveringar till VARFÖR detta syfte är viktigt och att man sedan slutar med att skriva syftet igen samt frågeställningar.
.
Finessen med detta är att läsaren från början vet vad uppsatsen handlar om och att det blir lättare för skribenten att förstå vilka typer av argument som det är bra att ha som skäl till att syftet och uppsatsen är viktiga.
Klippa och klistra
När man sitter och tittar på sin skärm och använder sitt ordbehandlingsprogram så finns ju funktionerna klippa och klistra som är bra att ha. Ofta är det ändå så att man inte riktigt har överblick över sin text eftersom man bara ser lite på skärmen. Följande är ett knep på hur man kan få ordning på texten i stort.
Du tar helt enkelt hela din introduktion (det brukar ofta vara introduktionen som är lite knepig att disponera) och skriver ut den och därefter klipper du av texten i stycken som handlar om samma sak. Lägg alla bitar som handlar om samma sak tillsammans.
Lägg sen ut alla bitar på ett stort bord framför dig. Försök fundera över vad som verkar vara en logisk ordning att berätta olika saker i. Lägg bitarna i denna ordning. Fundera igen, verkar detta bli bra, stuva kanske om igen.
När du fixat om alla bitar på bordet så att det verkar bli en bra ordning gör du samma sak i din dator. Skriv övergångar mellan meningar och stycken så att texten hänger ihop väl.
Du tar helt enkelt hela din introduktion (det brukar ofta vara introduktionen som är lite knepig att disponera) och skriver ut den och därefter klipper du av texten i stycken som handlar om samma sak. Lägg alla bitar som handlar om samma sak tillsammans.
Lägg sen ut alla bitar på ett stort bord framför dig. Försök fundera över vad som verkar vara en logisk ordning att berätta olika saker i. Lägg bitarna i denna ordning. Fundera igen, verkar detta bli bra, stuva kanske om igen.
När du fixat om alla bitar på bordet så att det verkar bli en bra ordning gör du samma sak i din dator. Skriv övergångar mellan meningar och stycken så att texten hänger ihop väl.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
