Fokusgrupp

Fokusgrupp är en teknik att göra gruppintervjuer då man utnyttjar gruppens dynamik till att få fram svar. En fokusgrupp är oftast 4-6 personer + intervjuare och eventuell protokollförare som träffas under trivsamma former för att samtala kring några teman som intervjuaren önskar belysa.

Det är alltså rätt bra om situationen är lite informell, kanske kaffe och bullar? Att tiden är avgränsad, kanske 1 timme? Att alla i gruppen först får chans att ge sin syn på vad som ska behandlas och att man därefter får chans att kommentera, diskutera och följa upp tankar som andra i gruppen uttryckte.

Det underlättar för intervjuarna om de kan spela in samtalet innan de analyserar det. Inte minst kan fokusgrupper vara bra när det gäller intervjuer med barn om vissa frågor som

Vad tycker eleverna om hemspråksundervisningen?

... eftersom eleverna kan ha lättare att våga uttrycka sina erfarenheter och åsikter när de inte är helt ensamma med en vuxen.

Underselling

Jag gissar att de flesta av er aldrig sett ordet underselling. Hur som helst avser underselling en effektiv teknik för att få läsaren att tycka att en text verkar trovärdig.

De flesta marknadsförare av varor vill ju gärna visa att deras vara är bäst, snyggast, och effektivast exempelvis, gärna genom att använda den typen av ord. När det gäller akademisk text så är det å andra sidan så att det gäller att verka trovärdig, och trovärdig blir man när man inte försöker låta som en bilförsäljare.

Tipset är därför att så långt möjligt undvika värderande adjektiv.

Diskussionen då får man tycka va?

Ja, i diskussionsavsnittet får man tycka ... men det tyckande man gör måste bygga på den undersökning man gjort.

Det finns en enkel liten disposition av diskussionsavsnittet som brukar göra att man får med det man behöver få med i diskussionen

1. Man besvarar syfte och frågeställningar först, kort, kort, högst en tredjedels sida och inte någon upprepning av resultatavsnittet
2. Metoddiskussion - och med det menas att man diskuterar det man gjort och gärna påpekar att det är en väl genomförd metod som gör att man kan sätta tilltro till resultatet. Man behöver inte skriva om allt man inte gjort, för det kan bli en oändlig lista.
3. Resultatet i relation till tidigare forskning (dvs det man tog upp i introduktionen), vad var lika? vad var olika? vad kan det bero på? var det något som jag beskrevs som inte verkar vara beskrivet av andra?
4. Praktiska implikationer - när du nu har tagit reda på allt det du tagit reda på, vad tycker du att man borde rekommendera till skola / förskola?
5. Fortsatt forskning Var det något du tycker vore speciellt intressant eller viktigt att beforska?

Etik - forskningsetik - take one

Hur man ser på etik varierar lite utifrån vilket ämne man skriver uppsats inom.

• Om man hanterar försöksdjur exempelvis så har man vissa etiska principer att tänka på
• Om man skriver inom medicin och vårdvetenskap så är det medicinarnas etiska råd som gäller (och etisk prövning i deras kommittéer)
• Ytterligare andra etiska regler gäller inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

Det jag främst kommer att diskutera är just etiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. För att uppdatera sig kan man gärna titta in på vetenskapsrådets webbsida under sidan med etiklänkar. http://www.vr.se/

När man söker sig fram till webbsidorna om humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning kommer man till ett dokument som heter Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Detta dokument redogör för huvudprinciper att ta hänsyn till och är viktigt för alla uppsatsskrivare att läsa och referera till i sina uppsater.

De fyra huvudkrav som diskuteras och vad de kort betyder är:

• Informationskravet - att undersökningspersoner ska informeras om undersökningen och vad den innebär, om frivillighet och avbrytande av deltagande
• Samtyckeskravet - att undersökningspersonerna ska ge sitt samtycke och att även vårdnadshavare ska ge sitt samtycke för personer under 15 år eller om uppgifter som inhämtas är av etiskt känslig karaktär
• Konfidentialitetskravet - att uppgifter om personer som deltar i en undersökning ska behandlas som konfidentiella och att personuppgifter ska förvaras på sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem
• Nyttjandekravet - att uppgifter om enskilda insamlade för forskningsändamål inte får utlånas för andra kommersiella eller andra icke-vetenskapliga syften

*Byråkratiska* - passiva och aktiva satser

När man skriver en formell text som en uppsats är det lätt hänt att man faller för att försöka göra texten mer formell än nödvändig, att man börjar skriva i passiv form.

För alla er som sen ni slutat gymnasiet råkat glömma vad passiv form är, så jämför följande meningar:

Katten jagades av hunden

Hunden jagade katten

Båda satserna uttrycker precis samma sak men den övre meningen är skriven i passiv form och den nedre i aktiv form. Det som framförallt skiljer meningarna åt är begriplighet där den aktiva formen är överlägset lättast att tolka. Passiva satser tenderar att ofta bli långa, krångliga och svårbegripliga, typisk "Byråkratiska".

Så uppmaningen från mig blir att ni ska försöka skriva i aktiv form för att det ger en mer spänstig, lättläst och begriplig text.

Förkortningar

När du skriver din uppsats så skriv ut i text ...

dvs = det vill säga
ex = exempelvis
osv = och så vidare

(inom parentes kan du använda förkortningar ex. osv.)

Ibland finns förkortningar för olika företeelser som närmast blivit ord som TV eller IQ där kan du använda förkortningarna direkt utan förklaring. Om det är andra förkortningar för företeelser där det inte är helt självklart att alla förstår vad som avses så skriver du ut förklaringen första gången förkortningen används som exempelvis BO (Barnombudsmannen).

Stridsäpplet KVANTITET och KVALITET

Borde inte vara något stridsäpple. Först måste man konstatera att bara för att en författare säger sig skriva en kvalitativ studie är det inte givet att den är av god kvalitet. Och ... en kvantitativ studie kan mycket väl vara av god kvalitet.

Kvantitativa och kvalitativa studier har istället att göra med vilken typ av data en forskare / uppsatsskrivare väljer att samla in (och den studie som sedan skapas kan ha olika kvalitet).

Enkelt uttryckt, om en studie innehåller någon form av mängdangivelser eller siffror så har den kvantitativa drag och egentligen är det inget fel med det även i en huvudsakligen kvalitativ studie.

Många av intervjupersonerna angav att ...

Även i en kvantitativ studie kan det finnas kvalitativa drag, som när man i en enkät avslutar med några öppna frågor som sedan måste kategoriseras och tolkas.

En kvalitativ studie sysslar med att ordna och systematisera data, ofta texter, men det kan exempelvis också vara bilder som att systematisera drag i barnteckningar. Vanligt är att studenter söker efter teman i intervjutexter eller i observationer.

En kvantitativ studie sysslar vanligen med att beskriva, förklara och predicera data med hjälp av siffror.

Det bästa förhållningssättet enligt min mening är att man utgår från vad det är som man vill undersöka, ifrån syfte och frågeställningar, och utifrån dessa utformar sin metod utan att bekymra sig över om metoden är renodlat kvantitativ eller kvalitativ eller någon form av mix av de två.