Att knyta ihop påsen

Ett sätt att tänka om de stycken man vill skriva i olika avsnitt är att varje avsnitt är en påse dit man stoppar allt som hör samman och sedan knyter man ihop påsen. (Tack till några av mina tidigare studenter i Falun för denna bild).

Om man exempelvis skriver om "urval och undersökningspersoner" så skriver man allt som har att göra med hur personerna valts ut och vilka de är på samma ställe.

Om man skriver om vad fonologisk medvetenhet har för betydelse för barnets läs- och skrivutveckling i skolan, så skriver man allt på detta tema i samma stycke.

Egentligen känns detta lite självklart när man tänker på det, men likväl är det vanligt att beskrivningar som borde höra ihop hamnar på lite olika platser under skrivandets gång.

Ytterligare några saker att tänka på är att skriva ihop i samma mening om flera referenser handlar om samma sak ...

Andersson (2001), Pettersson (2004) och Lundström (1998) har alla funnit att ...

Tänk på att göra övergångar mellan meningarna i stycket så att de på ett naturligt sätt hänger ihop och också på att göra övergångar till/från nästa stycke.

Tänk också på att varje mening ska vara en fullständig mening med subjekt och predikat. Om du inte riktigt minns vad som menas med fullständig mening från gymnasiet, så kan du lätt känna efter om en mening är fullständig genom att läsa meningen ensamt. Om meningen är begriplig då den står för sig själv så har du en fullständig mening.

Slutligen så tänk på att kontrollera syftningar och pronomen. Syftningar ska bara vara syftningar inom meningen för att betydelsen i texten ska vara solklar. Pronomen bör du undvika så långt möjligt, framför allt bör du kontrollera att varje pronomen i en mening (ex. "den", "han") syftar på ett tydligt subjekt.

Men vad är då en hypotes?

Vanligen brukar man använda ordet hypotes när man har formulerat ett påstående som man tänker sig att testa med statistiska metoder. Det är alltså lämpligt att hypotesen formuleras som ett "riktat" påstående som kan prövas med en viss metod.

Många statistiska prövningar kallas också hypotestestningar där H1 är den riktade hypotesen och H0 det som kallas 0-hypotesen (ingen skillnad).

De vanligaste statistiska prövningarna kan egentligen bara uttala sig om två saker.

• Finns det en skillnad mellan grupper
• Finns det ett samband mellan variabler

Notera också att statistiska prövningar inte kan uttala sig om att det INTE finns skillnader mellan grupper (detta brukar lite kryptiskt formuleras att 0-hypotesen inte kan förkastas)

Man kan ju grubbla över detta därför att detta innebär att med statistiska metoder kan vi exempelvis påvisa alla situationer där det föreligger en skillnad mellan könen, medan de förmodligen ännu fler situationer där det inte går att påvisa någon statistisk skillnad kan vi inte riktigt uttala oss om.

Exempel på en testbar hypotes:

H1 Män presterar bättre än kvinnor i genomsnitt när det gäller resultatet på högskoleprovet
H0 Det finns inte någon skillnad i hur män och kvinnor presterar i genomsnitt när det gäller resultatet på högskoleprovet

Ett skäl till att inte så lätt går att bevisa att en H0 hypotes skulle vara korrekt är att det ofta finns osäkerheter när det gäller mätningen

• "du använde inte ett tillräckligt känstligt test, om du gjort det skulle du funnit en skillnad"

Eller att man jobbat med för små grupper

• "du undersökte inte nog många personer, det finns en skillnad men den är rätt liten och därför svår att upptäcka"

Inledning... Bakgrund... Introduktion ... ?

Kärt barn har många namn kanske?

Vad första huvudavsnittet i uppsatsen ska heta finns det olika åsikter och traditioner om. Här är det inte fråga om "rätt" eller "fel" utan just fråga om traditioner främst och olika handledare kan ha olika åsikt. Det avsnitt som inledning, bakgrund och introduktion SKA är att ska på något sätt motivera syftet med uppsatsen.

Frågan som egentligen ska besvaras är VARFÖR är det ämne du skriver om viktigt och intressant?

Själv brukar jag rekommendera att studenterna kallar detta avsnitt introduktion för att det gör det tydligt (tycker jag) att avsnittet ska introducera ämnet för uppsatsen, dvs gärna förankra ämnet i aktuell debatt och framförallt i tidigare forskning.

Ordet bakgrund för lite för ofta tankarna till det som jag tog upp i posten om historien, lagen och diagnosen - och tilläggas bör kanske övergripande teorier. Med detta menar jag att det för till en litteraturläsning som tenderar att bli rätt övergripande eller perifer för det ämne studenterna jobbar med.

Inledning, låter för mig lite grann som det ordet ingress står för i tidningar, en liten kort utläggning innan man kommer in på den verkliga texten.

Men som sagt, det finns olika traditioner och det bästa är att följa den tradition som den egna handledaren står för och känner sig hemma med.

Validitet

Med validitet menar man giltighet, och det betyder hur väl ett mått mäter det är avsett att mäta eller hur väl det man mäter står för något i verkligheten

När man diskuterar validitet så är det ofta man kommer in på lite filosofiska resonemang.

• Om man är intresserad av hur elever upplever undervisning så kan man ju kanske fråga dem, men det man då får veta är hur elever säger att de upplever sin undervisning.
• Anledningar till att det elever säger och det de upplever i realiteten inte helt överensstämmer kan ju vara svårigheter att uttrycka sig verbalt eller att elever är rädda för vad läraren ska tycka om deras åsikter.
• Ett annat sätt att undersöka hur elever upplever sin undervisning kan vara via observationer, men då är ju frågan istället hur väl observatören kan tolka vad eleverna upplever?

Det är i varje fall positivt om den som gör en undersökning ägnar lite tid åt att diskutera validiteten / giltigheten i den undersökning han hon gör. Några former kan vara:

• Begreppsvaliditet. Att de begrepp man använder när man gör en undersökning är väl definierade, gärna på ett vedertaget sätt.
• Samtidig validitet. Att när man undersöker ett och samma fenomen med olika metoder kommer at få liknande resultat med de olika metoderna.
• Ekologisk validitet. Att det man undersöker har något att göra med hur ett fenomen fungerar i verkligheten. Om man exempelvis har ett instrument för att mäta aggressivitet i skolan, att det faktiskt pekar ut elever med tendens att råka i bråk på rasterna.
• Prediktiv validitet. Att den undersökning man gjort kan förutsäga vad som kommer att hända i framtiden (ex. screening studier)

Reliabilitet

Ordet reliabilitet brukar översättas "tillförlitlighet". Det handlar alltså om hur tillförlitligt du mäter det du mäter.

Om du tänker dig att du mäter feber kan du göra det på olika sätt ...

• Ett sätt är att lägga handen på en persons panna och känna efter om han eller hon verkar varm.
• Ett annat sätt är att använda en kvicksilvertermometer
• Ett tredje sätt är att använda en digital termometer i örat

Alla tre metoderna kan ge en vink om att en person har feber, men vi kan ana att även om man använder alla tre metoderna på samma person så kommer de inte att ge exakt samma svar. När man funderar på metodernas tillförlitlighet då funderar man på reliabiliteten.

Några olika sätt att testa reliabiliteten i en mätning är följande

1. test - retest att en person får svara på samma frågor flera gånger
2. split half att om man har ett test som avser att mäta en viss egenskap, man ser hur lika personen svarar på testet om man delar det i två
3. interbedömar överensstämmelse att man ser på hur två personer bedömer samma observation eller intervju, om de kategoriserar svar lika exempelvis

Hur ska jag välja ämne?

Vad ska man tänka på när man väljer ämne? Det kan man ju se på på olika vis, men jag tror att det är viktigt att man väljer ett ämne som fascinerar en, eller som man är nyfiken på, eller som man känner att man skulle ha nytta av att veta mer om när man börjar jobba. I vilket fall som helst måste man ha ett personligt intresse som gör att man kan upprätthålla energin för uppsatsen under en längre period.

Ofta tycks det mig som att uppsatserna blir mer lättjobbade och ofta intressantare om man bygger in en jämförelse av något slag i sitt syfte och sina frågeställningar, så det vill jag rekommendera.

Andra punkter att begrunda är:

• Undersökningen man gör bör på ett tydligt sätt ansluta till det yrke man studerar till (om man går en sådan utbildning)
• Undersökningen får inte bli allför stor utan den tid och de resurser som står till buds måste räcka
• Vid min institution så bör dessutom barn- och ungdomars situation vara i centrum, alltså inte huvudsakligen lärarrollen exempelvis.

Jag kanske lägger till funderingar till denna post senare

Vad är viktigt .... p ...

När du börjar läsa vetenskapliga artiklar som innehåller redovisning av statistik så kan det vara lätt att känna sig förvirrad och inte veta vad som är viktiga resultat.

Ett tumregelstips då är att söka efter de siffror i tabeller där det finns ett p-värde redovisat och detta värde bör vara mindre än 0.05. Värdet p<0.05 kan uttydas "probablility less than 5%" det vill säga sannolikheten är mindre än 5% (1 på 20) att det resultat du ser skulle ha uppträtt av en slump. När detta inträffar kan man också säga att resultatet är signifikant på 5% nivån.

Vad betyder det då?

Jo det betyder att det är mycket troligt att resultatet avspeglar något viktigt, men det är inte helt säkert. Ju mindre p-värde som redovisas, ju troligare är det att det är en sann effekt som avspeglas.