tisdag 13 mars 2012

Vad ska uppsatsen handla om?

Konstig fråga kanske, men den kommer sig av att det ibland händer att studenter tycks få för sig att den ska handla om "den egna" forskningsprocessen och "det egna" lärandet. (Ja, jag ska villigt erkänna att i min yngsta ungdom trodde jag nog det också).

Uppsatsen ska ses som en del i kunskapsutvecklingen i samhället. Du ska alltså förklara 1) varför ett ämne är intressant, 2) hur du gjort för att undersöka ämnet, 3) vad du fann, och 4) vad det betyder

Ofta när man skriver en uppsats så visar det sig underhand att det "syfte" och de "frågeställningar" man hade från början inte blir de man faktiskt undersökte. Det man då måste göra är att skriva om syfte och frågeställningar så att de passar med det man gjort och resultaten.

Endel kan uppfatta det som "fusk", men se, det tycker inte jag att det är. Det folk kommer att läsa just DIN uppsats för, är för dina resultat. Att resultaten inte handlar om just det DU tänkte från början spelar ingen roll.

En annan sak är det om det handlar om hypotestestning och experiment. Då gäller det verkligen att hålla sig till det man sagt från början. Men det är nästan aldrig som studenter gör något dylikt innan de kommit in på någon forskarutbildning, åtminstone i de ämnen jag undervisar i.

Generellt tycker jag att uppsatserna ska tona ner den egna personen. Det du skriver om ska handla om det ämne dy sysslar med, inte om dig själv.

(Inte heller bör man skriva sitt ämne som en "undervisande" text ... att den de facto kanske blir det, om det är en bra uppsats, är en annan sak, men syftet med uppsatserna är kunskapsutveckling inte undervisning).

torsdag 3 november 2011

Esaias Tegnér och uppsatsförfattande


För närmare 200 år sedan skrev Esaias Tegnér en dikt som heter Epilog vid magisterpromotionen i Lund 1820. Dikten innehåller små sentenser som man gärna, som handledare, vill förmedla:

Parnassens tinnar haven I bestigit,
de solbeglänsta mänsklighetens höjder;
ty högre stiger icke mänskan opp,
än vetenskap och konst ledsaga henne.
Och inte minst
Vad du ej klart kan säga, vet du ej;
med tanken ordet föds på mannens läppar:
det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

Förlåt de. Dem veta icke vad dem göro.

Återger en Facebook konversation om "De och Dem"

Dem inblandade utan namns nämnande.

MA: Alltså, hallå, ni kan det här!!! "De" används när det är "they" på engelska och "dem" används när det är "them". Ordet "dem" används bara då.

CKO: va!?

SK: Problemet, tycker jag, är att man måste ta till engelska-knepet för att det ska funka. Om talarna inte har tillgång till systemet via sin egen språkkänsla utan måste gå via en annan, inlärd, språkkänsla, då har nog faktiskt systemet kraschat.

CKO: diskuterade 'dom' med KC idag. just framflyttade objekt blir knpiga och svåra att veta vad som är "rätt", skriftspråksbias här. framflyttat dom är mest tal. å då säjer vi dom Fram för dom!

MA: Jag kan inte riktigt med att vi skulle gå över till en centralsvensk talspråksform som inte stämmer med folks tal. I så fall skulle vi som i Norge istället tillåta de olika dialektala formerna, typ di/dem/dom för "de" och dem/dom för "dem". Minst.

MA: Och det går lika bra att förklara med jag/mig, eller hur? ;-)

CKO: tillåta å tillåta, folk får väl säja vad dom vill?

CKO: ‎:-) lektionsförbereder du?

CKO: om jag bara kunde minnas va min journalist vän sa när hon korrekturläste mitt manus å jag ahde problem nånstans. inte jag/mig iaf

MA: Nej, nej. Läser bara subjekts-"dem". Och det handlar förstås om skriftspråksnormen när jag skriver "tillåta". ;-)

EB: Kul att höra att även lingvister har studenter som gör detta fel :)

SK: M..., jag/mig är ett mycket hållbarare knep!

ML: Jag brukar översätta med han och honom, det funkar bra det med tycker jag

MA: Han/honom vacklar lite i tal, så därför kör jag gärna med jag/mig. Om jag inte har lite plats, som i en status.

MA: E..., det är inte studenterna, som tur är. Facebook, tidningars och TV-kanalers hemsidor...

EB: Grattis, just det felet gör många av våra studenter, eventuellt inspirerade av TV tidningar facebook

AD: Förlåt de. Dem veta icke vad dem göro.

EB: ‎@Anna jag kommer att citera dig i föreläsningar och på min uppsatsblogg om det är ok - jättebra!

CKO: Men, dem veta, känns gammelvästerbottninskt MA?

MA: Inte vet jag. Men i orsamål är det "dem" över hela linjen. Också som bestämd artikel!

KLT: okej jag hade en fyra i svenska på högstadiet. vad jag minns var det de och dom som gällde på den tiden, inte dem som det används idag

MA: de = de glada barnen och dom = Vi slog dom och dom slog oss? Heter det "dom" i Värmland?

KLT: o vi säger dom och inte dem. Har inte dom funnits i svenskan på 80-talet?

JL: Hm, jag använder ju dom i talspråk men aldrig i skriftspråk. Bara de och dem. Våra lärare var rätt stränga på det också.

LG: Ordet "dem" används även ibland när man på engelska snarast skulle använda "those": "For those who...". Man säger knappast "For them who...".

KW: En annan fin hopblandning är när det inte skiljs på hans/hennes och sin. "sig/sin" är användbara och betydelseskiljande på svenska, jmf "Han tog hans hatt. Han tog sin hatt." Läs vilken tidning eller slarvigt redigerad modern bok som helst och våndas.




tisdag 23 mars 2010

Vetenskapsrådets riktlinjer

Vetenskapsrådet har uppdaterat sina riktlinjer, och den skrift vi tidigare hänvisat till är borttagen, då den i vissa delar var inaktuell (självklart inte fel).

Men, i denna aktuella skrift på sidan 82 finns de "gamla" kraven listade (under riktlinjer från humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet).


Kraven de gäller som ska nämnas i uppsatserna är

"Informationskravet" - att deltagarna är informerade om studien och vad den innebär, samt om att de kan avbryta deltagande

"Samtyckeskravet" - att deltagarna givit sitt samtycke

"Konfidentialitetskravet" - att identiteten på deltagarna skyddas

och 

"Nyttjandekravet" - att insamlade data används till forskning (och exempelvis inte kommersiellt)

torsdag 8 oktober 2009

Att granska ... en kvalitatitv artikel

Följande gång bygger i huvudsak på Forsberg & Wengström (se föregående bloggpost) De punkter som är i spärrad stil tycker jag främst ligger till grund för en värdering av arbetet.

A Syftet med studien


- Vilken kvalitativ metod har använts

- Är designen för studien relevant för att besvara syftet?

B Undersökningsgrupp

- Är urvalskriterier tydligt beskrivna

- Var genomfördes undersökningen?

- Hur kontaktades undersökningspersonerna?

- Vilken urvalsmetod användes?

- Beskriv undersökningsgruppen (främst ålder och kön samt andra relevanta variabler)

- Är undersökningsgruppen lämplig för studien?

C Metod för datainsamling

- Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang det skedde).

- Beskrivs metoderna för datainsamlingen tydligt?

- Vilken datainsamlingsmetod användes?

- Är data systematiskt insamlade?

D Dataanalys

- Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?

- Kommentarer om resultatbeskrivning

- Är resultaten diskuterade?

- Är resultaten trovärdiga? pålitliga?

- Finns stabilitet och överensstämmelse?

- Är teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data?

E. Utvärdering

- Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?

- Stöder insamlade data de resultat som forskaren beskriver?

- Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?

- Vilken slutsats drar författaren?

- Håller du med om slutsatserna?

- Ska artikeln inkluderas i din litteraturstudie?

fredag 25 september 2009

Att granska kvaliteten i artiklar

När man läser redovisningar av vetenskapliga studier så bör man göra en värdering av kvaliteten i den text man läser. Precis hur detta ska ske finns inte så mycket text om, men en bra bok (och kanske den enda bok som finns i ämnet på svenska) är

Forsberg, C & Wengström, Y. (2008), Att göra systematiska litteraturstudier, Stockholm, Natur och Kultur.

(Gör gärna en liten sökning på dessa författarnamn på någon bokhandel, man kan komma över boken till ett mycket måttligt pris)

Jag ska, utifrån denna bok, återkomma till hur man kan bygga upp granskningsprotokoll för vetenskapliga arbeten.

torsdag 24 september 2009

Pilotstudie

Jag gissar att ni inte hunnit fundera så väldigt mycket över uppsatsskrivandet än. Men OM ni råkar kika in på denna blogg och OM ni råkar vara ute på den skola eller så där ni gör VFU, så kan ni ju kanske hinna med en liten pilotstudie.

En pilotstudie är en liten teststudie där man exempelvis provar att intervjua den typ av personer man tänkte sig att intervjua. Eller man kanske gör en test-enkät som man låter några personer fylla i och sedan tycka till om.

Även den enklaste lilla pilotstudie kommer att hjälpa dig att göra en bättre enkät (eller intervju), även om det bara var moster Ester som fick svara när du var över på kafferep i söndags.

onsdag 23 september 2009

Hur man söker artiklar

Jag har gjort i ordning en powerpoint-presentation som jag använder i en kurs om hur man som nybörjare söker och läser artiklar. Jag hoppas att den kan ge viss info även till andra studenter (främst i mina kurser, eller de som läser självständigt arbete)

Hoppas "uppladdningen" funkar nu :)

Här är presentationen (har varit tvungen att ta bort länken då den inte funkar utan leder fel)

Det är en liten irriterande räknare på sidan som kommer upp, som räknar ner sekunder, detta för att jag är för snål för att betala för denna tjänst. Men efter sådär 30 sekunder är det klart.

Klicka på download på sidan som kommer upp

Kör helst filen som powerpointpresentation dvs klicka på den lilla "projektionsduken" som brukar finnas som tredje ruta i hörnet längst ner till vänster på powerpointsidan.

torsdag 10 september 2009

Lathund för läsbarhet

Här följer några tips för att förbättra läsbarheten i din text:

1) Skriv om varje tema på ett ställe.

2) Korta meningarna. Se till att nästan ingen mening är längre än 20 ord.

3) Se till att det finns ett tydligt subjekt i varje mening = Varje mening ska ha subjekt och predikat. Det ska alltså vara solklart vem som säger, gör eller tycker något. (Här är några ord du kan söka efter med sökfunktionen i ditt ordbehandlingsprogram. "Några", "Andra", "Här", "Dessa", "Det", "De", eller "Dem")

4) Kontrollera att meningarna har aktiv form. Titta efter "har .... xx-it", ändelsen "-ande", står subjektet tidigt i meningen (vilket underlättar)?

4) Kontrollera också att du har årtal vid varje referens.

lördag 16 maj 2009

Tack till vårens uppsatsförfattare

Tack för att jag har fått förmånen att vara er handledare. Att handleda är bland det roligaste man kan göra som universitetslärare (tycker i alla fall jag). Det innebär ju att följa människor som har en idé fram till dess de undersökt och uttryckt denna idé i ett färdigt arbete.

För mig är det intressant för att jag får lära mig om så många nya ämnen och just att följa processen i tänkandet är väldigt fascinerande. Jag hoppas ni går vidare i livet med lite mer kunskaper och självsäkerhet när det gäller ert yrke och skrivande och jag hoppas ni kan tillämpa de kunskaper ni fått i kursen självständigt arbete på olika sätt.

Dessutom hoppas jag att erfarenheten att skriva inte har varit alltför avskräckande så att ni (helst) gärna grabbar pennan för att utreda, undersöka och tycka om saker och ting.

Hälsningar

- Eva

söndag 10 maj 2009

Konst, forskning, etik och politik

Denna lilla text kommer inte att handla så mycket om skrivråd som det brukar i denna blog. I denna text tänkte jag istället behandla mina tankar kring den etikdiskussion som pågått under våren kring speciellt konstfackstudenternas projekt.

Efter att ha läst Anna Odells berättelse kring bakgrunden till sitt konstverk (det fejkade självmordsförsöket och intagningen på en psykiatrisk akutmottagning) tycker jag att hon gjort ett genialt konstverk. Konstverket är en iscensättning av hennes eget tidigare (för 10 år sen eller mer) självmordsförsök och vad hon då upplevde. Konstverket illustrerar att vi nu, när hon är frisk, lyssnar på henne, medan att hon då, när hon verkligen utsattes för tvångsvård inte blev hörd. Det är ett starkt konstverk och djupt gripande. Dessutom riktar konstverket en knivskarp udd av kritik mot en samhällsinstitution, och det är något jag tycker konst ofta gör för lite av i dessa dagar. Jag hoppas att Anna Odell inte får något rättsligt efterspel till det hon gjort, för konst av detta slag tycker jag på ett viktigt sätt kompletterar det vi kan tillföra genom forskning (med våra etiska regler).

När jag har funderat kring konstnären NOGs verk så tycker jag också att det konstverket har en viktig politisk udd. Den handlar ju om VEM som äger det offentliga rummet? Och vad händer om vi gör det offentliga rummet till vårt? (Och på ett sätt, varför skulle det inte vara det?) Även det är viktig politisk konst i mina ögon.

Däremot har jag fortfarande en stark kritik gentemot den DI student som läste porrnoveller för småbarn för något år sedan. Där tycker jag att etiska principer om att skydda svagare personer exempelvis finns som bakgrund till mina invändningar. Dessutom kan jag inte se något av politisk kritik som skulle kunna rättfärdiga konstverket.

Sammantaget kan jag tycka att konst är viktig för att den kan lyfta fram saker som vi genom forskning ibland inte har möjlighet att komma åt. Och dessutom lyfter ibland konsten frågor till diskussion på ett sätt som samhällsforskare bara kan drömma om. Jag tycker däremot att man alltid, även när det gäller konst, ska tänka på effekterna för tredje man och att de inte ska komma till skada.

Tabeller och Figurer

För det första - vad är en tabell? Jo en tabell ser lämpligen ut på följande vis (se Tabell 1).


Tabell 1. Nätbaserad hälsogemenskap på olika webbplatser.














Och hur ser då  en figur ut? (Se Figur 1).



















Figur 1. Andel substantiv, attribut och adverb i tre olika typer av texter.


Ovan här så ville jag alltså illustrera att en tabell innehåller bokstäver och siffror och helst bara vågräta linjer. Tabellrubriken skrivs OVANFÖR tabellen på det sätt som illustreras.

En figur kan vara (som ovan) ett stapeldiagram, men det kan också vara kurvor, cirkeldiagram, "paj-diagram" eller inprickade värden i ett koordinatsystem (för att nämna några). Även foton, kartor och teckningar kallas för figurer i vetenskapliga texter. Figurrubriker skrivs till skillnad från tabellrubriker UNDER figuren.

Lägg också märke till att man måste hänvisa till tabeller och figurer i den löpande texten, samt förklara det viktigaste innehållet i tabellen eller figuren i text (vilket jag nu inte gjorde ovan).

När ska man då använda tabeller och figurer? 

Här gäller rörighetstumregeln.

När din TEXT börjar bli rörig (med exempelvis för mycket siffror) - Gör en TABELL.

När din TABELL börjar bli rörig - Gör en FIGUR.

Ibland kan man ju också vilja att göra en slående illustration till något, och det är OK. Lite fånigt blir det i vissa fall när det man vill illustrera lika väl kan skrivas ut (undvik det då), som om man exempelvis gör ett stapeldiagram för att illustrera att i studien deltog 14 flickor och 12 pojkar.

De - Dem när ska det vara vad?

Ibland känner jag verkligen att jag skulle vilja vara en grammatikfröken så att jag kunde förklara grammatikregler på ett bra sätt.

Men jag försöker ändå (som novisen vid spisen)

DE är subjektsform vilket innebär att ordet syftar på personer som GÖR något

DEM är objektsform och det innebär att ordet syftar på personer som det HÄNDER NÅGOT med.

Exempel när det gäller DE

  • De går i skolan.
  • De önskar sig julklappar
  • De vill veta mera

När det gäller DEM, så står det ofta ord som åt, till,  för eller av innan det ska vara ordet DEM (objektsformen):

  • Mamma lagade frukost åt dem
  • Han gav böcker till dem
  • Fröken läste för dem
  • Vi vinkade av dem

Det kan också ofta bara stå ett verb strax före DEM men det är tydligt att det är ett annat ord som är subjekt

  • Vi (subjekt) ska hjälpa dem
  • Jag (subjekt) önskar dem allt gott

Det kan stå ett verb före subjektet men det är solklart att ordet ska vara ett subjekt och då ska det vara DE

  • Springer de snabbt?
  • Nu skickar de in sina deklarationer.

Jag hoppas att detta kanske hjälpte lite

lördag 9 maj 2009

Tips för att undvika särskrivningar

Ett sätt för att kanske komma på om ord ska särskrivas eller ej kan vara att du läser orden högt.

Det ÄR en skillnad på

efter tänksam --- eftertänksam

till frågade --- tillfrågade

syn punkter --- synpunkter

direkt kontakt --- direktkontakt

ute miljö --- utemiljö

reklam kampanjer --- reklamkampanjer

Siffror

Antal upp till 10-12 skrivs vanligen ut med bokstäver.

  • Sju föräldrar ansåg ....

Högre antal skrivs med siffror 

  • Inom 34 familjer hade man ...

Om man jämför ett "lägre" och ett "högre" antal använder man siffror 

  • Ibland flickorna ansåg 5 att betyg var viktigt men bland pojkarna var det 24 som hade den åsikten ...
Meningar bör inte inledas med siffror utan man får lägga till något småord för att undvika detta

Istället för: 
  • 15 klasser hade klassråd 
.... skriv 
  • I 15 klasser hade man klassråd


Påminnelse - tempus

Tempus betyder ju "tid" och det handlar om i vilken "tidszon" olika händelser har skett.

När det gäller uppsatser så beskriver Syfte och Frågeställningar vad som SKA göras

Exempelvis: Att undersöka skolbarns syn på lektioner i historia.

Metoden beskriver vad som har gjorts, dåtid

Resultatet beskriver vad du fann, dåtid

Introduktionen däremot (utom när du talar om din undersökning ... ex. syftet var att undersöka ...)

Även Diskussionen är i nutid ... utom när du talar om din undersökning (se ovan)

tisdag 5 maj 2009

Såga mig längs fotknölarna ...


Då och då möter jag studenter som skriver texter där de ursäktar sig hela tiden och i detalj beskriver i alla avseenden de inte har gjort en helt fantastisk uppsats. Oftast handlar det också om saker de INTE gjort.

Om du läser detta och på minsta vis känner igen dig,

Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.

Med risk att jag nu får konstiga googleannonser så skulle jag vilja kalla detta för uppsatsmasochism och sådant är inte något plus i en uppsats. I det avsnitt som jag kallar för metoddiskussion och som ligger under diskussionen bör du, (istället för att försöka begå harakiri med uppsatsen), försöka förklara varför din uppsats är klok och förståndig och väl genomförd metodiskt och att man bör fästa avseende vid den och vid vad du skriver.

Man kan ju undra varför det är så många som blir uppsatsmasochister och kanske är en anledning att man börjar förstå forskningsmetodik och inser sina egna svagheter. Kanske finns också en längtan efter att någon annan ska erkänna det man gör trots allt, eller kanske är det falsk blygsamhet? I vilket fall som helst är det inte något tilltalande inslag i uppsatser, så igen ....

Snälla, snälla, snälla, snälla ... gör inte det.

måndag 4 maj 2009

Övergångsställen

När man börjar komma en bit i sin uppsats och har skrivit färdigt stycken om olika ämnen kan det vara dags att börja tänka på övergångsställen. Övergångsställen är ställen i texten där man byter ämne och i värsta fall kan dessa ställen komma plötsligt och lite obegripligt för läsaren. Det är där du bör tänka på läsaren och lägga in någon mening eller två för att föra tankarna till det nya ämne du tänker behandla.

Generellt kan det också vara bra att i början av större delar i uppsatsen förklara lite av upplägget av texten i den aktuella delen, även detta för att göra texten mer lättbegriplig för läsaren. I början av resultatdelen i uppsatsen kan man kanske förklara vilka teman man disponerat texten efter, eller om det är en kvantitativ uppsats kanske man börjar med bakgrundsdata för att därefter gå in i mer komplicerade analyser.

Egentligen handlar övergångsställen om att göra texten mer sammanhängande och begriplig för läsaren, så tänk på att skriva övergångsmeningar här och där, där du byter ämne.

torsdag 30 april 2009

Definitioner

Ibland är det bra att skriva ut några definitioner (ibland, speciellt i kvantitativa studier kallas det operationella definitioner) och frågan är var man bäst gör det då?

Om det är väldigt viktiga definitioner att förstå redan i början av uppsatsen kan man ju kanske lägga definitionen inom parentes där ordet först dyker upp.

Om det är definitioner som man använder för att arbeta med sina resultat tycker jag att det ofta fungerar bra att lägga dessa definitioner under en särskild rubrik strax efter "syfte" och "frågeställningar" och före "metod".

Definitioner handlar om hur precis NI använder ett visst ord precis NU i denna uppsats. Ordet "barn" kan avse barn i en speciell ålder exempelvis. Det är alltså inte nödvändigtvis en ordboksdefinition som behövs, även om det kan vara på sin plats ibland.

tisdag 28 april 2009

Det är ingen ordning på mig ... jag skriver överallt samtidigt ... :(

Jo det är ordning på dig. När man gör en vetenskaplig uppsats så är det just så man gör.

Uppsatser skrivs inte från början till slut utan uppsatser skrivs överallt samtidigt.

Oftast är det dock bra att börja med att skriva syfte och frågeställningar, och att därefter skriva metod så mycket man kan. När man gjort sin undersökning börjar man skriva resultat, och sen får man fixa till metoden så att det verkligen står hur man gjorde där (för det brukar sällan bli precis som man tänkte från början).

När resultatet börjar ta form kan man fylla på med material till introduktionen, för det bästa är att introduktionen handlar om samma fenomen som man funnit i sitt resultat.

Slutligen diskuterar man vad man funnit och återanknyter till introduktionen.

Nå men måste man inte ha läst in sig på litteraturen och skrivit introduktionen först? Ja, lite bra är det ju om man kommit en bit där, men ofta upptäcker man att man ändå borde fylla på med lite mer litteratur för att man faktiskt inte riktigt läst om det som dyker upp i de egna resultaten.

Så alla som har ett stygn i självförtroendet för att ni tycker ni är röriga när ni skriver överallt. Det är ni inte. Det är så man gör. (De flesta).