torsdag 3 november 2011

Esaias Tegnér och uppsatsförfattande


För närmare 200 år sedan skrev Esaias Tegnér en dikt som heter Epilog vid magisterpromotionen i Lund 1820. Dikten innehåller små sentenser som man gärna, som handledare, vill förmedla:

Parnassens tinnar haven I bestigit,
de solbeglänsta mänsklighetens höjder;
ty högre stiger icke mänskan opp,
än vetenskap och konst ledsaga henne.
Och inte minst
Vad du ej klart kan säga, vet du ej;
med tanken ordet föds på mannens läppar:
det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

Förlåt de. Dem veta icke vad dem göro.

Återger en Facebook konversation om "De och Dem"

Dem inblandade utan namns nämnande.

MA: Alltså, hallå, ni kan det här!!! "De" används när det är "they" på engelska och "dem" används när det är "them". Ordet "dem" används bara då.

CKO: va!?

SK: Problemet, tycker jag, är att man måste ta till engelska-knepet för att det ska funka. Om talarna inte har tillgång till systemet via sin egen språkkänsla utan måste gå via en annan, inlärd, språkkänsla, då har nog faktiskt systemet kraschat.

CKO: diskuterade 'dom' med KC idag. just framflyttade objekt blir knpiga och svåra att veta vad som är "rätt", skriftspråksbias här. framflyttat dom är mest tal. å då säjer vi dom Fram för dom!

MA: Jag kan inte riktigt med att vi skulle gå över till en centralsvensk talspråksform som inte stämmer med folks tal. I så fall skulle vi som i Norge istället tillåta de olika dialektala formerna, typ di/dem/dom för "de" och dem/dom för "dem". Minst.

MA: Och det går lika bra att förklara med jag/mig, eller hur? ;-)

CKO: tillåta å tillåta, folk får väl säja vad dom vill?

CKO: ‎:-) lektionsförbereder du?

CKO: om jag bara kunde minnas va min journalist vän sa när hon korrekturläste mitt manus å jag ahde problem nånstans. inte jag/mig iaf

MA: Nej, nej. Läser bara subjekts-"dem". Och det handlar förstås om skriftspråksnormen när jag skriver "tillåta". ;-)

EB: Kul att höra att även lingvister har studenter som gör detta fel :)

SK: M..., jag/mig är ett mycket hållbarare knep!

ML: Jag brukar översätta med han och honom, det funkar bra det med tycker jag

MA: Han/honom vacklar lite i tal, så därför kör jag gärna med jag/mig. Om jag inte har lite plats, som i en status.

MA: E..., det är inte studenterna, som tur är. Facebook, tidningars och TV-kanalers hemsidor...

EB: Grattis, just det felet gör många av våra studenter, eventuellt inspirerade av TV tidningar facebook

AD: Förlåt de. Dem veta icke vad dem göro.

EB: ‎@Anna jag kommer att citera dig i föreläsningar och på min uppsatsblogg om det är ok - jättebra!

CKO: Men, dem veta, känns gammelvästerbottninskt MA?

MA: Inte vet jag. Men i orsamål är det "dem" över hela linjen. Också som bestämd artikel!

KLT: okej jag hade en fyra i svenska på högstadiet. vad jag minns var det de och dom som gällde på den tiden, inte dem som det används idag

MA: de = de glada barnen och dom = Vi slog dom och dom slog oss? Heter det "dom" i Värmland?

KLT: o vi säger dom och inte dem. Har inte dom funnits i svenskan på 80-talet?

JL: Hm, jag använder ju dom i talspråk men aldrig i skriftspråk. Bara de och dem. Våra lärare var rätt stränga på det också.

LG: Ordet "dem" används även ibland när man på engelska snarast skulle använda "those": "For those who...". Man säger knappast "For them who...".

KW: En annan fin hopblandning är när det inte skiljs på hans/hennes och sin. "sig/sin" är användbara och betydelseskiljande på svenska, jmf "Han tog hans hatt. Han tog sin hatt." Läs vilken tidning eller slarvigt redigerad modern bok som helst och våndas.